- Project Runeberg -  Den rättvända världen : Eskilstunarörelsens två nycklar till samhällslugn och världsfred /
395

(1921) [MARC] Author: Alfred Edling With: Gustaf Österberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Ett sätt att bilda fonder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN

395

Staten skulle ålägga producenterna, särskilt alla innehavare av
egna hem och jord, vissa minimiprestationer och kontrollera att
resultaten komme fram och bleve bevarade. Man skulle icke stanna vid
våra föregående förslag om praktisk undervisning, som ersättes efter
resultaten. Vi se just nu att Schweiz har något liknande.
Kringvandrande biskötare där ge betyg åt skötarna. Man skulle gå längre.
Vi ha sagt att gossarna i slöjdskolorna skulle göra bikupor. Man
skulle gå än längre. Man skulle ålägga jordlottsinnehavarna att
uppställa en eller annan kupa och att taga vara på honungen, exempelvis.

Vi hade en ansats till något dylikt under krigstiden.
Odlings-nämnderna skulle tillse att visst antal kor fanns på gårdarna och
att fodret icke fördes bort. Vi voro själva medlem i en nämnd och
behandlade då något sådant ärende. Jorden skulle icke vanhävdas.
På prästgårdarna finnes en kontroll åt detta håll. De gamla
humlegårdarna tillkommo efter en föreskrift från högre ort. Det är därför
vi ha dem ännu här och där i landet.

Man skulle givetvis hålla sig till sådant, som ovillkorligen borde
finnas och som skulle hållas kvar. Höns, ankor, gäss eller bin vid
varje lägenhet exempelvis, vad skulle det inte bli av det! Varför
skaffar man icke lin och ull på detta sätt? Varför skydda vi oss
icke mot missväxter genom att föreskriva ett lager av det ena och
det andra? Detta var Josefs stora åtgärd i Egypten.
Spannmåls-lagerhusen under kristiden voro en åtgärd åt samma håll, men de
kostade mycket pengar, och det lär nu icke finnas något i dem.
Kostnadslös och mera praktisk vore en föreskrift, att varje bondgård skulle
vara ett litet lagerhus. I visst minimivärde kunde få ingå olika sorter.

Varför ha vi icke föreskrifter om lagring av utsäden — det fanns
under kristiden icke utsäden att få av somliga sorter. Hade vi sådana
föreskrifter, så kunde vårt land bli ett i stort fröodlande land, för
vilket det lämpar sig så väl. Varför höjes icke fläskproduktionen
med en föreskrift om minimiproduktion ? Varför ha vi icke effektiva
bestämmelser om ogräsfrihet? Sådana lära dock finnas redan på sina
ställen. Varför ha vi icke en paragraf om gödselvården och en annan
om idkande av åtminstone något slags husslöjd? Och varför är icke
något sagt om fruktträdsplantering? I vissa fall skola våra
ekar stå kvar, men då borde man också kunna säga att
fruktträden skola komma upp. En del läxor, som barnen nu få, kunde
ersättas med expeditioner för plantering av fruktträd och bärbuskar.
Om skogsplantering ha vi ju vissa bestämmelser redan, och här få
barnen ibland vara med. Varför kontrollerar man icke att vi använda
bränntorven och låta betalningen för virket gå till avbetalning av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 23:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattvand/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free