Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - En ny nationalekonomi. Kontroll över kapitalets gång. Stigande skatt på överförbrukningen Inga stående skulder. Ränte- och myntreglering - Walther Rathenau synes vara en meningsfrände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
341
WALTHER RATHENAU SYNES VARA EN
MENINGSFRÄNDE
Från ett besök hos skalden Ossiannilson minnas vi, huru han
utropade, att det behövdes bara ett penndrag för att ställa det och
det till rätta, och så sprang han till en bokhylla för att slå upp ett
ord därhän hos Rathenau, men fann icke boken i fråga just då.
Härnäst minnas vi, att en framstående tysk lovade att sätta oss i
förbindelse med Rathenau. Och allra sist, när vi vid avslutningen av vår
skrift kommo till en svensk läkare och började tala om lyxfördärvet,
sade denne: Detta är ju Rathenaus tankar. Och nu fingo vi låna hans
bok ”Kommande tider — kommande ting”, vilken vi icke sett förut.
Rathenaus far grundade det tyska elektriska jättebolaget A. E.
G., och vid faderns död blev Walther R. dess president. Han hade
förut gjort uppfinningar och anlagt fabriker i Tyskland, Polen och
Frankrike. Han byggde elektricitetscentraler i England, Holland,
Argentina och Ryssland. År 1902 övergick han till den högre
finansen och var till en tid delägare i uppemot hundra olika företag.
Längre fram finna vi honom i Östafrika för att enligt regeringens
uppdrag söka omlägga den tyska kolonipolitiken. Omedelbart efter
krigets utbrott föreslog och genomförde Rathenau den stora
omläggningen av Tysklands fredsindustri för krigets ändamål, vilken
betecknats som en väsentligt medverkande faktor till att blockaden
kunde bäras såsom skedde. Vid skadeståndsförhandlingarna i
London var Rathenau deltagande som sakkunnig för sitt land. Nu senast
har han varit på tal som tysk ”återuppbyggnadsminister”. Full av
idéer och tankar har han tid efter annan utgivit skrifter, som väckt
uppseende i hela världen.
Vad säger nu Rathenau i fråga om lyxen? Jo, mycket bättre
och kraftigare, än vi förmått, för han fram alldeles samma tankar som
vi. Vi tillåta oss plocka en sats här och där.
I början av det ekonomiska skede, i vilket vi ännu befinna oss,
gällde, säger han, den satsen: Lyxen är gagnelig, ty den bringar
pengar i omlopp. En sådan uppfattning böra vi emellertid nu akta
oss för. Arbetsdagar och år, bortslösade i syfte att uppnå en
kortvarig glans eller njutning, äro oersättliga. De bortstjälas från
världens begränsade arbetsmängd. Vad de ge har undandragits
planetens magra förråd.
De arbetsår, som gå åt för framställning av ett dyrbart broderi
eller en praktfull bonad, ha oåterkalleligen undanhållits de fattigas
beklädnad — de sex gånger mejade gräsplanerna i en park skulle för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
