Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Efterskrift. Belysning under tryckningen. Mera om sedeln och skatten Sammanfattande översikt - Jord till varje hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RÄTTVÄNDA VÄRLDEN
279
Men blir bostaden i alla fall dyr, så har man ju på sådana platser
också större inkomster, och räcka de till hyra, så räcka de väl också
till amortering av ett litet hus med en trädgård till.
Jorden skulle komma att förbilligas vid ett fullt genomförande
av vårt system. Först och främst skulle kommunikationernas
utveckling sänka priset. Det är klart, att den enda nu tillgängliga
platsen vid en station eller kommunikationsled skall vara dyr, ty det
är så många som tävla om den. Men om bilkommunikationer åt
alla håll kasta alla byggnadsplatser in i marknaden, så faller priset
genom konkurrensen mellan platserna. Hur skall det sen löna sig
att särskilt med lånta pengar hålla jord på spekulation?
Det är ju för resten meningen att helt avstänga lån till
jordspekulation, och det är klart att jordpriset skulle regleras och falla
även på denna grund. Den, som behövde jord att bygga på, eller
för att själv bruka, fick lån, men icke den som spekulerade i jord.
De större jordköpen begränsades till köp mot egna pengar eller
amor-teringsinteckningar, kretsen av efterfrågare begränsades, och därmed
begränsades också priset.
Härpå skulle ingen jordbrukare lida. Lån fick han ju, som nyss
sagts, till det lilla jordförvärvet och även till driften på den större
gården, och för envar, som vill förvärva jord eller producera på den,
och som vill bevara jorden, är det fördelaktigt att jorden är billig,
liksom det är fördelaktigt för den konsumerande allmänheten. Den enda
som tjänar på att jorden är dyr är jordspekulanten, och denne ha vi
icke det minsta hjärta för.
Genom småbrukssystemets spridning skulle arbetarnas löner och
ställning förbättras, och arbetarfrågan skulle sedan göra sitt till att
reglera jordprisen. Det måste då på de stora gårdarna drivas en
mycket fulländad produktion för att de skola bära sig och icke falla
sönder, då de ju skulle komma i marknaden och sänka jordpriset.
Ytterligare skulle stabiliseringen av penningvärdet verka åt
samma håll. Det är klart, att när penningvärdet faller så våldsamt som
nu skett på några år, så håller man jord på spekulation bara därför.
Ett stabiliserat mynt skall ge balans mellan värdena, och den som
sedan kan få åtta eller tio procents avkomst i affärsverksamhet, nöjer
sig icke gärna med hälften eller mindre i ett jordbruk.
Slutligen ha vi den utländska konkurrensen på
livsmedelsmark-naden, vilken pressar jordbrukaren så hårt, och vid utvidgad
livsmedelsproduktion här hemma stiger också den inhemska
konkurrensen. Det vore märkvärdigt, om icke jordprisen under alla dessa
förhållanden skulle bli normala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
