Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
MODREN.
nätter och dagar i bön, enär hon numera endast eger att
jorda hvarje mensklig kärlek med sin mans aska; om hon,
efter sin mans död, hängifver sig åt nöjen och
tidsfördrif, är hon att betrakta såsom en lefvande död (vivens
mortua est).»
Barbarernas lagar vidhöllo delvis strängheten i
forntidens lagar. Den barnlösa enkan beviljades frihet och
sjelf-rådighet; men för den enka, som var moder, fanns inga
moderliga rättigheter. Moderligheten blef till och med för henne
en orsak till träldom. Uti Indien *) och Grekland 2)
anförtroddes förmynderskapet öfver modren, som blifvit enka, åt
de äldsta sönerna. I likhet med grekerna och hinduerna
påbjödo de folk, som hyllade den Saliska lagen, nämligen
saxarne och burgunderne, att så snärt äldsta sonen
uppnått femton års ålder, skulle han vara sina yngre bröders
och sin moders förmyndare. Om en enka önskade att gå
i kloster, måste hon hos sin son anhålla om tillstånd
dertill. Om hon ville förbehålla sig en donationsrätt, afbetala
en skuld eller gifva en gåfva till någon allmän inrättning,
måste hon först erhålla bemyndigande dertill af sin son3).
Om hon ville träda i annat gifte, måste hon först anhålla
om sonens samtycke dertill, och icke nog härmed, detta
samtycke måste ske offentligen och betalas. För att det
skulle vara riktigt obestridligt att denna moder tillhörde
sitt barn, var hon tvungen, om hon fann sitt enkostånd
tryckande, att i slägtingarnes närvaro gifva åt sin son och
husbonde sin lösepenning, achasius, hvilken var bestämd
till 300 solidi. Försökte hon att undandraga sig denna
lag, hotade henne ett svårt straff. Den germaniska lagen
dömde hvarje qvinna, som icke afvaktade sin förmyndares
tillstånd att ingå giftermål, förlustig alla de egodelar hon
. ’) Manus lagar’, bok IX.
2) Revue de Législation, octobre 1646 — Organisation de la famille
athénienne. — Odysséen, II sången.
3) Lombardiska lagen, sid. 37. »Si qua mulier monasterium intrare
voluerit, et filios habeat, in quorum mundio esse inveniatur,» o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
