Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL. 161
lera här någongång uppträder lagradt på hvarfviga mergeln; så har
det nästan alltid en ganska ringa mägtighet, som knappt
öfverstiger en fot, men oftast är mindre. Men ju längre man fortskrider
till distriktets södra och vestra delar; ju mägtigare blir den
öfverliggande hvarfviga leran och ju mera sammanhängande också dess
utbredning, så att man med borren der alltid först måste nedgå uti
densamma flera fot, innan man derunder träffar hvarfviga mergeln,
ända tills man slutligen utanför den gräns, som för mergelns
utbredning på kartan är utmärkt, finner hela aflagringen alltigenom
bestå af hvarfvig lera, fastän ännu på något kortare afstånd från
denna gräns en ytterst svag kalkhalt någongång här och der kan,
upptäckas i lagrets djupast eller närmast på underlaget hvilande
delar, till en antydan om de flera lokala inflytelser, som under
aflagringstiden gjort sig gällande.
Totala mägtigheten hos glacialleran, antingen nu denna består
af enbart hvarfvig lera eller hvarfvig mergel eller af båda
tillsammans, är ytterst vexlande inom olika trakter, allt efter den olika
relief, som terrängen erbjudit under lerans afsättning. Den är
naturligen minst vid kanterna af hvarje bäckenformig fördjupning,
hvarje större eller mindre slättmark eller hvarje dalgång, men går
derifrån i stigande utåt midten af desamma, så att aflagringens
hela mägtighet inom åtskilliga af de större bassinerna kan uppgå
ända till 10—40—50, under det den inom de mindre bäckenen i
allmänhet håller sig mellan 15—20 fot. Medelmägtigheten torde
kunna uppskattas till 10—15 fot.
Glaciallerans saknad af mikroskopiska organismer. Glacialleran
synes, så vidt man hittills känner, sakna nästan alla spår af
diato-maceer eller af andra mikroskopiska organismer 1). Hos Herr
Aka-demie-Docenten Cleve står jag i förbindelse för de meddelanden,
som i detta afseende nu kunna göras. Herr Cleve har nemligen på
min begäran mikroskopiskt granskat åtskilliga af våra lerbildningar,
deribland äfven flera prof af glaciallera. I 17 sådana prof från
Att hvarfvig mergel från vissa trakter af Skåne härifrån gör ett undantag är
redan här förut (sid. 33) anfördt. Men de spår af organiska bildningar,
som mikroskopet deri upptäcker, härröra endast från det slam af kritkalk,
som bidragit till mergelns bildning, och ingalunda från någon mikroskopisk
fauna, befolkande det vatten, ur hvilket mergeln afsatte sig.
Erdmann, Om Sveriges qvartära bildningar. ■*■■*■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
