Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugofemte kapitlet - Tjugosjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marie Antoinette, och då hon skref till honom en vänlig bjudning att komma till Versailles, för att han icke måtte glömma sina pligter mot det regemente han kommenderade: ett bref med förstulen längtan uti hvarje rad — då slog hans hjerta högt — han ville se henne ännu en gång, om blott på afstånd; han ville icke blottställa henne för att någon skulle tala om dem; i hennes ord, att hon i sin närhet behöfde alla sina vänner, låg en klagan, som han icke kunde motstå. Han jublade nu öfver sin frihet, ja, en underdånigare och tillgifnare vän skulle hon aldrig finna! Hans tankar hade alltid dvalts i hennes närhet, han ville nu också andas samma luft som hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
