- Project Runeberg -  Nils Dacke /
214

(1884) Author: Ragnar Pihlstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214
»Förled dem ieke till att med er göra uppror mot den
lagliga öfverheten, som* Gud har förordtrat!»
»Jo, just det vill jag göra . ., .»
Han vände sig till folket oeh stående i choret framför
altarskranket, ropade han med sin starka stämma, som ljöd
in i templets mest aflägsna vrår:
»Bönder! Jag har höjt upprorsfanan mot den omilde
konungen, mot honom, som har utrotat våra fäders religion
oeli befält oss att icke mera dyrka hvarken påfven eller
helgonen eller henne, som pater Göran, den förträfflige kloster-
brodren der, kallar sanctissima mater. Eu ny tid skall
komma. Den gudlöse monarken skall falla. Den gamla
kyrkan skall stå upp igen. Bönder! Ärlige män af all-
mogeständ! Gören gemensam sak med oss, som hafva dragit
ut att befria landet frän den gudlöse konungen, om hvilken
pater Göran säger, att han är en filisté. En filisté — det är
någonting rysligt, någonting förfärligt, gode vänner och bönder.
Gripen edra vapen och dragen åstad att möta mig vid
Skälby, .der jag har mitt Iuifvudqvartcr och der jag samlat
omkring mig alla dem, som heldre vilja kläda blodig skjorta,
än längre fördraga det gudlösa och hedniska tillstånd, som
konungen dragit öfver oss med tillhjelp af en dum karl,
som heter Luther, och en ännu dumare smedgesäll, .som
heter Olaus Petri eller Petersson. Kommen till Skälby,
vänner, bönder och odalmän! Kommen snart! Edervill jag
intet ondt, men de forb—de adelsmännen vill jag tukta,
hvarhelst jag finner dem, vore det ock här i Guds hus ....»
Vid dessa Dackes ord kastade bönderne sina blickar
pä två herremän, hvilka sutto i kyrkans främsta stol, men
Dacke märkte icke deras menande ögonkast, utan fortfor:
»Många egodelar kan jag lofva eder på den färden, ty vi
pläga plundra hvarje gård, hvars égaré är adelsman. Låten
mig således veta, om här ibland eder är någon adelsman! Den
vilja vi oförtöfvadt gripa och halshugga honom utanför kyrkan,»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:37:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prndacke/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free