- Project Runeberg -  Portvaktarsonen /
94

(1895) [MARC] Author: Otto Elster Translator: Johan Nordling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

Emellertid hade polismakten nu hunnit hämta
sig från öfverrumplingen. På Schlossplatz mötte en
kompakt trupp polismanskap de upproriska skarorna
och sökte till en början skingra dem med slag af flata
klingorna. En formlig drabbning utkämpades på det
vidsträckta torget. De flata rappen voro ej nog att
spränga mängden, de uniformerade höggo därför skarpt
in, och när kort därefter en tropp beridna poliser
sprängde in i folkmassan och slottsvakten trädde i
gevär för att ingripa i striden, vek mängden undan
på de angränsande gatorna och trängdes så småningom
mer och mer tillbaka mot arbetarekvarteren i
millionstadens nordliga och östliga delar.

Spridde flockar af arbetare flydde äfven tillbaka
efter »Unter den Linden» och spridde sig i
Tiergar-tens alléer. Gottfrid bevittnade med förfäran dessa
skräckscener, de trasiga hordernas vilda strid emot
den väpnade makten, och hörde med förtviflan i
hjärtat ångestropen från de talrika ofler, som trampades
ned under hästarnes hofvar.

Några arbetare flydde förbi honom. De blödde
ur sår i hufvud och händer, och en af dem tumlade
hälft medvetslös omkull på stenläggningen, medan de
andra sprungo vidare. Medlidsamt böjde Gottfrid sig
ned öfver den fallne och förskräcktes häftigt, då han
i denne igenkände Henrik Petermann. Han vände
honom med ansiktet uppåt och torkade blodet från
hans panna, tvärs öfver hvilken ett huggsår gapade.
Henrik öppnade Ögonen och betraktade några
sekunder med stirrande blick den unge prästen.

»Ah, är det ni,» mumlade han därpå. »Måste
ni dä alltid gå mig i vägen?»

»Det är en högre makts hand, som ständigt för
mig i er väg ...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portvakt/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free