- Project Runeberg -  Portvaktarsonen /
8

(1895) [MARC] Author: Otto Elster Translator: Johan Nordling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— ja, fru Hilgers, hvad ha vi längre här att göra i
jämmerdalen...»

»Nej, nu är jag trött på det här,» ropade
Kristian Nöldeke, den »afsågade jätten». »Du skulle
tala för Gottfrid Hilgers, och så sladdrar du bara om
oss och vårt elände. Blixt och dunder, August Knille,
är du då en sådan gammal käring, att du alltid
måste jämra dig öfver ditt eget elände och din egen
ynkedom?»

»Du har rätt, Kristian,» ropade Vilhelm Poppe,
enarmen. »Det är riktigt skam af August Knille.
Jag tror, han redan tittat för djupt i glaset. Eller
hvad säger du, Konrad Hedderich?»

Den stackars af epileptiska krampanfall
fullständigt förvridne Konrad Hedderich menade alls
ingenting, han bara grinade med ett förfärligt, hälft fånigt
leende och nickade i ett med hufvudet.

»Ser du, August Knille, Konrad Hedderich är
alldeles öfver ens med oss, och kläm nu bara snart
fram med, hvad du har att säga.»

Men August Knille ville icke längre hålla tal.
Han brummade några obegripliga ord i den gråa
skäggstubben och satte sig. Fru Katarina sökte trösta
honom, likaså Reinhard Hilgers, som på nytt fyllde
Knilles glas. Men Gottfrid Hilgers, studenten i fråga,
lade sin arm om den gamle knektens skuldra och
sade vänligt: »Ta inte illa upp, att våra vänner bli
otåliga. Jag tackar er för edra vänliga ord, fader
Knille, ni ville utbringa ett lefve och dricka för min
välgång. Det var mycket vänligt af er, fader Knille.
Men jag tänker, att vi framför allt vilja minnas
honom, som så länge nådigt tagit oss alla i sitt hägn
och skyddat oss och vakat öfver oss, äfven om han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portvakt/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free