Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. November - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
POPULÄR RADIO
BEDÖMNING
av radiomottagare
Intresset bland allmänheten för tekniska normer vid bedömning av
radiomottagare blir allt större. Vi publicera här ett förslag till mätprotokoll, upptagande
de väsentliga data för en modern radiomottagare.
om vi redan i artikeln om »Tekniska nyheter
på årets mottagarmodeller»1 omnämnt, ha ett
flertal fabrikanter i år publicerat siffror för
känsligheten hos sina olika modeller. Däremot har ej
någon enda fabrikant lämnat uppgift om selektiviteten,
vilket bl. a. beror på avsaknaden av normer för
selektivi-tetsmätning. Fideliteten har man ej heller varit pigg på
att lämna några siffror för.
Vi ha tänkt oss möjligheten att få fram sådana tekniska
data på årets radiomottagare. Dessa data skulle kunna
erhållas på grundval av helt preliminära normer i brist
på andra. Vi publicera sålunda på motstående sida ett
förslag till mätprotokoll, upptagande värden på
känslighet, selektivitet, utgångseffekt, automatiska
volymkontrollens effektivitet m. m. samt en del detalj uppgifter av
intresse.
En viktig sak som fattas är fideliteten, men denna är
ej heller lätt att mäta. Förr var det någon mening i att
mäta effekten i belastningsmotståndet på utgångssidan
som funktion av frekvensen, men nu är detta meningslöst,
då man använder negativ återkoppling i lf-förstärkaren
i förening med filter för korrigering av högtalarens
frekvenskurva. Det enda rätta är därför att mäta den
akustiska fideliteten, ej den elektriska. Å andra sidan kan ej
förnekas, att den elektriska fidelitetskurvan skulle lämna
en del värdefulla upplysningar, t. ex. huruvida hög
selektivitet ernåtts på bekostnad av fideliteten, d. v. s. genom
bortskärande av det mesta av det högre registret.
Mätningarnas utförande.
Känsligheten mätes enligt de amerikanska normerna
och uttryckes alltså i juV ingångsspänning för 50 mW
utgångseffekt. Ju mindre värde man får på
ingångsspänningen, desto känsligare är mottagaren. Två mätfrekvenser äro
angivna för vart och ett av de tre våglängdsområdena:
långvåg, mellanvåg och kortvåg. Känsligheten mätes
alltså på två ställen på varje område. Vid mottagare med
två kortvågsområden får man ytterligare två
mätfrekvenser. Känsligheten mätes vid maximal selektivitet. Som
1 Populär Radio nr 9, 1937.
synes äro värden ifyllda i protokollet. Dessa värden gälla
för en typisk 4-rörs (»4-j-l rörs») superheterodyn av
1937 års modell. Raden »Max. selektivitet» upptager
värdena på känsligheten i /t V vid maximal selektivitet.
Därefter följer en rad med »Förstärkning i förkretsen».
Denna »förstärkning» mätes i decibel (db) och anger
förhållandet mellan den på blandarrörets galler införda
spänningen och den i förkretsen införda emk. Det kan
ju också vara två förkretsar, t. ex. ett bandfilter, varvid
»förstärkningen» räknas för båda kretsarna tillsammans.
Mätningen tillgår så, att man först inmatar spänningen
från signalgeneratorn på blandarrörets galler och
fastställer, hur många »db under 1 V» som erfordras för 50
mW utgångseffekt. Därefter går man in med spänningen
på antennhylsan, varvid en mindre spänning räcker för
samma utgångseffekt. Skillnaden mellan de båda db-talen
anger direkt förkretsens »förstärkning». — I protokollet
är ett medelvärde för mellanvåg och långvåg angivet.
Så komma vi till selektiviteten. Endast maximal
selektivitet är ifylld i protokollet, och för kortvåg har
selektiviteten ej mätts i detta fall. Som synes äro tre
rundradiostationer angivna på vart och ett av mellan- och
långvågsområdena. Detta är tänkt som hjälp vid
mätningen, nämligen för inställning av rätt frekvens, för
den händelse att signalgeneratorn ej är pålitligt
kalibrerad. Vid noggrant kalibrerad signalgenerator ställer man
givetvis in denna på viss sidstämning från resonans,
förslagsvis + 8 kc/s på både mellan- och långvåg. I
protokollet anges skillnaden i ingångsspänning mellan
resonansläget och sidstämningsläget för en utgångseffekt av
50 mW i båda fallen. Man får två värden på mellanvåg
och två på långvåg, eftersom man mäter på båda sidor
om resonanspunkten. Av dessa två värden kan man även
se, huruvida mottagarens resonanskurva är någorlunda
symmetrisk eller ej.
Bikanalförhållandet, som ju har med selektiviteten att
göra, är också en viktig sak. »Bikanalen» är den frekvens,
som ligger på ett avstånd av 2 ggr mellanfrekvensen över
den mottagna stationens frekvens, förutsatt att oscillatorn
ligger högre i frekvens än signalkretsarna, vilket ju alltid
Forts, ä sid. 244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
