Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7-8. Juli-Augusti - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POPULÄR RADIO
155)
så populär när det gäller mottagarens lågfrekvenssida,
användes här på ett mellanfrekvenssteg. I princip tillgår
det hela i stort sett så, att röret återkopplas negativt på
tvenne frekvenser, den ena 10 kc/s över
mellanfrekvensen och den andra 10 kc/s under mellanfrekvensen. I
rörets katodtilledning ligga nämligen inlänkade tvenne
avstämningskretsar, avstämda till de båda ovannämnda
frekvenserna.
För alla frekvenser utom dessa två och de närmaste
däromkring hava dessa extra kretsar ingen inverkan på
förstärkningen i steget. När man närmar sig
mellanfrekvensen, stiger impedansen för de seriekopplade
katod-kretsarna i fig. 1 för att vid en frekvens, exempelvis 10
kc/s från mellanfrekvensen, öka upp till ett värde
motsvarande den till denna första frekvens avstämda kretsens
impedans (Z1 = ^.^V» V Närmar man sig mellanfrekven-
sen från andra hållet, är det den andra kretsen som verkar
på samma sätt. Vid en frekvens mitt emellan dem, till
FREKVENS
Fig. 3. De båda seriekopplade kretsarna i katodledningen ha en
sammanlagd impedans, som varierar med frekvensen enligt denna
kurva. (Ur »Wireless World».)
vilka de båda kretsarna äro avstämda, alltså
mellanfrekvensen, ha kretsarna numeriskt samma eller nära samma
impedans (under förutsättning att resonanskurvan inom
detta område kan anses symmetrisk). Den ena kretsens
impedans är huvudsakligen induktiv och den andras
kapacitiv, och sålunda blir impedansen hos kretsarna
seriekopplad noll eller nära noll vid mellanfrekvens.
Impedansens variation med frekvensen framgår av fig. 3.
Den negativa återkopplingen verkar alltså föga mitt
på mellanfrekvensen, men för frekvenser på vardera
sidan av denna minskas förstärkningen i steget, ooh största
minskningen är i detta fall förlagd till 10 kc/s från
mellanfrekvensen eller omkring ett stationsavstånd. Givetvis
kunna de båda kretsarnas resonanspunkter även
förläggas närmare eller längre från mellanfrekvensen, men det
är tydligt att ungefär ett stationsavstånd är lämpligast.
Om denna koppling med negativ återkoppling
kombineras med mellanfrekvensförstärkaren i en superheterodyn
med mellanfrekvensen omkring 460 kc/s, kan man vid
lämplig dimensionering av de bägge katodkretsarna er-
hålla en selektivitetskurva för hela mottagaren, som nära
ansluter sig till den ideala. Speciellt när variabel
selektivitet finnes anordnad, så att de ordinarie bandfiltren
hava dubbeltoppig kurva vid inställning för högsta
fidelitet, framträda kopplingens fördelar. Selektivitetskurvan
får hela tiden praktiskt taget platt topp och dess lutning
åt sidorna kan till och med bliva större vid inställning
på sämsta selektivitet.
För den experimenterande radioamatören är det
kanske icke så lätt att åstadkomma kretsar med rätta data
och att avstämma dem rätt. Till ledning för dem som
eventuellt vilja prova kopplingen kan nämnas, att för ett
normalt mellanfrekvenssteg med exempelvis röret AF 3
eller 6D6 samt goda mellanfrekvenstransformatorer för
465 kc/s äv normal konstruktion böra de två kretsarna
hava ett Q-värde på omkring 50 eller ett Z-värde på ca
10 000 ohm. Kretsarna kunna alltså vara förhållandevis
dåliga. Enligt uppgift är en spole på 70 /<H och en
kondensator på ca 1 700 pF lämpliga för en katodkrets.
Kondensatorn måste givetvis vara variabel.
Trimning av kretsarna.
Även om det kan anses nästan omöjligt att fullt korrekt
avstämma mottagarens mellanfrekvenskretsar, speciellt de
två katodkretsarna, utan katodstråleoscillograf, kan man
dock med hjälp av en god signalgenerator någorlunda
trimma in det hela. I första hand kortslutas de bägge
svängningskretsarna i mellanfrekvensrörets katodkrets,
och därefter trimmas mottagarens mellanfrekvens på
vanligt sätt, med bandfiltren inställda för bästa selektivitet.
Forts, å sid. 176
Fig. 4. Resonanskurvor för en mellanfrekvensförstärkare med
variabel selektivitet. De heldragna kurvorna visa uppmätta värden med
den negativa återkopplingen i funktion, de streckade kurvorna
gälla utan negativ återkoppling. (Ur »Wireless World».)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
