Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
!)1
POPULÄR RADIO
taktlikriktare, utan att dessa blivit alltför skrymmande.
För erhållande av god ventilation har insatts en fläkt
1 taket på detta stativ. Mellankretsen består, såsom
framgår av kopplingsschemat, av en på mitten uppdelad
spole, vars ytterändar gå till respektive anoder. Parallellt
över spolen ligger en dubbelkondensator med mittpunkten
jordad. Anodlikströmmen ledes via drosslar till de båda
spolhalvornas innerändar och genom spolarna vidare till
anoderna. Antennkretsen är kopplad till mellankretsen
via en gemensam kondensator, som ligger mellan båda
spolhalvorna. För att undvika ultrakorta svängningar har
insatts dämpmotstånd, vilka ej ha någon skadlig
inverkan vid de ordinarie våglängderna. Sålunda är ett
dämpmotstånd placerat mellan mittpunkten på mellankretsens
vridkondensator och jord. Dessutom finnas små
dämpmotstånd i serie med respektive rörs anoder.
Likriktarstativet innehåller likriktaren för slutrörens
anodspänning. På stativets panel är även placerad
huvudströmbrytaren för sändaren. Som likriktarrör användas
tre Philips DCG 5, ett för varje fas. Dessa likriktarrör
äro glödkatodrör, fyllda med kvicksilverånga. De ha
mycket små anodförluster och alltså hög verkningsgrad.
Likriktartransformatorn levererar en spänning på 3X
2 000 voit effektivvärde, motsvarande 3X2 800 volts
toppvärde. Den likriktade spänningen, som alltså är
anodspänningen på slutrören, har ett värde på 2 400 voit. I
likriktarstativet befinner sig även anodströmsfiltret.
Såsom normalt är fallet med lågvakuumlikriktare är en
drossel placerad närmast intill likriktarrören. Filtret
består av 3 sektioner och avslutas med en kondensator. Med
hänsyn till det enklare montaget ligga två av
filterdross-larna i minusledningen, varigenom man slipper att tänka
på att högspänningsisolera dem. En olägenhet har dock
denna anordning, nämligen att likriktarrörens och
sekundärlindningens på likriktartransformatorn
egenkapacite-ler till jord komma att ligga tvärs över filterdrosslarna,
varigenom en viss risk föreligger, att de högre
frekvenserna i nätbrummet kunna överföras, även om
filterkon-densatorerna i hög grad motverka detta. För att
förebygga denna risk har därför den drossel, som ligger
närmast effektförstärkaren, placerats på plussidan.
Skilda antenner användas för 25- och 50-metersvågorna.
I båda fallen äro antennerna i stort sett horisontella och
de matas med aperiodiska feederledningar.
25-metersan-tennen är tre halvvågor, 50-metersantennen en halvvåg
lång. Såsom framgår av antenndiagrammen finnes ingen
särskild avslutning på feedern utan anpassningen är gjord
genom att feedern går in på lämpliga punkter på
antennen. Att anslutningen till 25-metersantennen ej gjorts på
den mittersta halvvågen utan på den ena av de yttre
halvvågorna beror endast på lokala omständigheter. Båda
antennerna äro uppspända med hjälp av en stålwire, som
är dragen från den norra antennmastens topp, som
befinner sig 120 m över marken snett ned mot en 7 m hög
Irästolpe, placerad cirka 200 m från antennmasten. På
lämpligt ställe är wiren uppbruten och de ovan beskrivna
antennerna insatta, 50-metersantennen närmare
masttoppen och 25-metersantennen längre ned. Antennerna få ett
fritt läge och de äro av allt att döma ganska effektiva.
Då sändaren såsom nämnts startade den 8 mars i år,
har när detta skrives ännu ej något större antal rapporter
hunnit inkomma utifrån. De rapporter, som anlänt, ge
emellertid vid handen, att sändaren hörs bra både på
långa avstånd och på relativt nära håll och i regel
förefaller ljudstyrkan att vara minst lika kraftig som från
Tekniska Högskolans sändare, vilket till stor del torde
bero på den effektiva antennanläggningen och i någon
mån även på att antenneffekten torde vara något högre
än den effekt, med vilken Teknissändaren normalt arbetar.
Rapporter på 25-metersvågen ha bland annat redan
hunnit inkomma från ett 30-tal lyssnare i Canada, U. S. A.
och Mellanamerika och utsändningen har i regel hörts
bra, även om den tidvis besvärats av telegrafistörningar.
Ljudstyrkor upp till R8 ha inrapporterats från dessa
trakter. Från England har inkommit rapporter om mycket
god och ofta störningsfri mottagning.
Beträffande hörbarheten inom Sverge skulle man vänta
sig att utsändningen under dagen ej skulle höras inom
ett område med en radie på cirka 700 km och under
kvällen inom ett ändå större område, givetvis med
undantag för det lilla område närmast omkring
sändarestationen, som täckes av markvågen. Emellertid ha
lyssnings-rapporter ingått från ett flertal platser inom detta område.
I regel höres stationen endast så länge det är ljust och
endast vissa dagar. Andra dagar kan det vara alldeles
omöjligt att få in utsändningen från Motala.
På större avstånd höres 25-metersvågen även på
kvällarna. Boden rapporterar sålunda, att sändaren där har
ganska hög fältstyrka både på dagen och på kvällen, men
utsändningen besväras tyvärr ofta av starka
telegrafistörningar. Vid preliminära prov med 50-metersvågen har
den, såsom är att vänta, visat sig överlägsen
25-metersvå-gen för Svergelyssnarnas del. Detta gäller framför allt
kvällssändningarna. Samtidigt som en övergång till
50-metersvågen innebär en förbättring för de inhemska
lyssnarna, torde utlandslyssnarna och särskilt de som bo i
främmande världsdelar få mindre möjligheter att ta in
stationen.
Till slut erinras om att de nuvarande utsändningarna
endast äro att betrakta som försökssändningar, liksom
även att sändningstiden för de olika våglängderna endast
äro preliminära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
