Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
!)1
POPULÄR RADIO
Fig. 1. Förslag till våglängdsområdenas
fördelning. I den undre figuren har antytts, vilka rör
etc. som användas för sändning och mottagning
inom olika områden.
mer eller mindre vid passerande av
Heaviside-Kenelly-skiktet (se fig. 2). Gränsfallen äro reflexion tillbaka till
jordytan (A, B) och strålning tvärs igenom nämnda
skikt (D). Vågen (C) är ett exempel på huru sändningen
kan följa Heaviside-Kenelly-skiktet runt jordklotet
avsevärda sträckor (här sträckan E till F) och giva
förbindelse med oberäkneliga punkter på detsamma. Vid
upprepad reflexion, då vågen passerar en följd av gånger
mellan jordytan och det joniserade skiktet, blir stationen
samtidigt hörbar på flera punkter av jordklotet.
Mottagningsmöjligheterna variera med en mängd faktorer,
varibland våglängden, årstiden och tiden på dygnet kunna
nämnas.
I fig. 2 gälla beteckningarna A, B, C och D för vågor
med allt mindre våglängd. För att få ett ungefärligt
begrepp om storleksordningen, kunna vi tänka oss
våglängdsserien A—D representerad av värdena 40, 20, 10
och 5 meter. Figuren ger dock ej något begrepp om de
verkliga förhållandena, enär den är synnerligen
missvisande på grund av disproportionen mellan jordradien
och höjden till det joniserade skiktet, som endast är av
storleksordningen ett par tiotal mil.
Den invid sändaren inritade, prickade slingan är en
för sändarantennens riktverkan karakteristisk
strålningsfigur. Vid det fall figuren åskådliggör, studera vi
förloppet vid konstant vinkel och variabel frekvens. Vi ha
därvid konstaterat, att man ej kan gå ned till hur korta
vågor som helst, ty vid en viss frekvens — den kritiska
frekvensen — fortsätter vågen genom det joniserade
skiktet ut i världsrymden i stället för att vända åter till jorden
eller följa Heaviside-Kenelly-skiktet runt längre eller
kortare väg. Vi ha också funnit, att för konstant vinkel ökar
avståndet från markvågsområdets gräns till första ned-
slagsområdet, den s. k. »skipdistansen»,
med frekvensen. Från nämnda förhållande
få vi noga skilja fallet numro två, variabel
vinkel och konstant frekvens. För detta
fall gäller, att en brantare stigvinkel ger
mindre skipdistans, i det vågen reflekteras
åter till jorden på mindre avstånd från
sändaren än vid liten vinkel mellan
jordytan och vågen. Inom parentes må här
anmärkas, att vi i det föregående betecknat
vågens återkastning mot jorden som ett
reflexionsfenomen. I själva verket är
förloppet ingalunda så enkelt, att vågen
reflekteras mot Heaviside-Kenelly-skiktet
ungefär som en ljusstråle i en spegel, utan är vågen
utsatt för en gradvis avböjning eller refraktion, vilken
i förening med reflexionsverkan m. m. tvingar vågen
åter mot jorden. Vågen, eller rättare sagt
signalenergiens bana, kommer sålunda att få en bågformad del
inom Heaviside-Kenelly-skiktet, som sträcker sig många
mil in i detsamma från undre gränsytan räknat.
För ett närmare studium av räckviddsfrågan har man
att göra med båda fallen ovan i förening. Om vi
exempelvis sända under brant vinkel och successivt öka
frekvensen, komma vi slutligen till en våg, som går ut i
världsrymden, d. v. s. vi ha kommit ned till den kritiska
frekvensen för nämnda vinkel. Minska vi nu vinkeln,
kunna vi ånyo minska våglängden ända ned till ett värde,
som ger utomplanetarisk räckvidd, d. v. s. vi ha ånyo
kommit ned till kritiska frekvensen, som nu har ett högre
värde, svarande mot den nya vinkeln. Vi komma
slutligen fram till en ultrakort våg, som för att inte
försvinna i rymden fordrar en vinkel på endast några få
grader, d. v. s. den utstrålar ungefär i ett tangentplan
till jordytan. Det är tydligt, att vi med sådan sändning
komma att uppnå exeptionellt stora räckvidder. Antingen
ger vågen sålunda förbindelse över ett mycket stort
avstånd, eller ger den sig i väg i en S-formad kurva tvärs
igenom det joniserade skiktet. I detta sammanhang bör
nämnas, att man ej med fördel kan sända med så små
vinklar som några få grader, på grund av den starka
markdämpningen.
På samma sätt som man talar om en kritisk frekvens,
kan man tydligen tala om en kritisk vinkel. Det är svårt
att angiva några värden på kritiska frekvensen för olika
vinklar, men man brukar räkna med att kunna få
rymd-vågsförbindelse vid 10 meters våglängd under det att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
