Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 POPULÄR RADIO
Forts, från sid. 4
gående fall med 10 000 ohm inre motstånd och antaga
att transformatorn har den ganska normala primär
-induktansen 35 H samt motståndet 2 000 ohm i
primärlindningen. Vi få vid 50 perioder
T- FM T’ n, c. H
Fno = / _______ — rf= = BM • 0,6 <
1 f 10 000 + 2 000 \2
V +\ 2 it. 50- 35 /
Här ligger förstärkningen alltså ca 33 °/o under
medelförstärkningen, och med ett rör med inre
motståndet 15 000 ohm hade vi fått något sämre
återgivning eller ungefär 50 % av medelförstärkningen.
Detta visar tydligt hur olämpligt det är att
trans-formatorkoppla ett skärmgallerrör om icke ett
tillräckligt litet motstånd lägges parallellt över
lindningen, så att medelförstärkningen hålles nere.
Förstärkningen kan beräknas även i detta fall oin i
stället för rörmotståndet insättes ett motstånd, som är
detta tillsatsmotstånd parallellkopplat med rörets
inre motstånd. Med ett rörmotstånd på 1 megohm
och ett parallellmotstånd på 20 000 ohm skall alltså
i formeln insättas ett
Ri =
1 000 000 • 20 000
= 19 600 ohm.
1 000 000 + 20 000
Givetvis ordnar man i ett sådant fall så att
anodströmmen ej får genomflyta primärlindningen. Som
bekant kan då även kopplingskondensator!! väljas så,
att resonans inträder och en förbättring av
återgivningen ned till en viss frekvens erhålles, men detta
skola vi här ej ingå på.
Vid de högsta frekvenserna bortfaller
primärin-dnktansens kortslutande verkan, enär coLp blir stor
i jämförelse med de ingående motstånden, men i
stället komma de båda transformatorlindningarnas
läck-induktanser i förening med alla parallellkapacite-
l-KS /?s
Fig. 3. Ersättningsschema för cn obelastad transformator,
a) i allmänhet, b) vid låga frekvenser och c) vid höga
frekvenser. Ti är en ideell transformator.
terna att giva upphov till resonansfenomen, vilka
sänka eller ibland liöja förstärkningen. Om vi tänka
oss alla storheter i ersättningsschemat fig. 3 a
över-reducerade till primärsidan, blir ersättningsschemat
för höga frekvenser som visat i fig. 3 c. Vi införa
beteckningen r"e = r; + rp + rs samt Ce = Cg-N’2.
Värdet Cs innefattar såväl sekundärlindningens
lind-ningskapacitet som det efterföljande rörets
ingångskapacitet. Egentligen skulle de på primärsidan
verksamma kapaciteterna också medtagas, men de äro
vanligen av sådan storleksordning, att de kunna
försummas. Vidare beteckna vi den totala
överreducerade läckinduktansen med Lx = Lxp + ^ v och in-
Nz
föra som hjälpfaktor resonansfrekvensen
fr
1
__= och »kretsgodheten» Qr =
2 7t j/LxCe
2 7T fr ■ Lx
R"e ’
En vidlyftig härledning giver sedan som
approximativt resultat förstärkningen vid frekvensen f:
Fm
Ff =
v
1
f2r I Pr Q2
En numerisk räkning, som ju blir ganska vansklig
om man icke känner alla data ordentligt, kan som
sagt visa en höjning av förstärkningen i närheten av
resonansfrekvensen. Denna höjnings storlek beror på
värdet av Qr, som i sin tur i hög grad är beroende
av sekundärlindningens ohmska motstånd. Vid
värdet Qr = 1 är exempelvis högsta förstärkningen
något mer än 10 °/o över medelförstärkningen. Qr = 2
giver i runt tal 2 gånger så stor förstärkning vid
resonansfrekvensen som vid medelfrekvens. Man
förstår alltså att det vid lågfrekvenstransformatorer
händer att sekundärlindningen innehåller
motstånds-tråd för att värdet på Qr skall hållas nere.
Av det föregående framgår, att en
lågfrekvenstransformator med stort frekvensområde för de låga
tonernas skull skall hava så stor primärinduktans och
så litet ohmskt primärmotstånd som möjligt. För de
höga frekvensernas skull skall läckningen och
sekundärkapaciteten hållas nere, och detta sker som
bekant t. ex. genom skivlindning. Omsättningstalet
håller sig vanligen mellan N = 3 och N = 6, och det
är ett känt faktum att ju större omsättningen är,
desto svårare är det att få en god frekvenskurva,
vilket ju även framgår av vad här blivit genomgånget.
Här gäller som så ofta i andra fall att stor
förstärkning endast kan uppnås på bekostnad av det
förstärkta frekvensområdets storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
