Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af en flera fot tjock isgördel, hvilken omöjliggör uppkomsten af en
algvegetation på de delar af kusten, hvilka den betäcker. Der och då
den saknas, torde med korta mellantider drifis finnas. Vi påminna
härvid om, huru under 1864 års expedition hela den inre delen af
Isfjorden under större delen af sommaren var fyld med drifis, som
fördes fram och tillbaka af vind och ström, och huru Sydkap och kusten
häromkring så väl då som under 1868 års expedition omslöts af ett
drifisbälte. Under hela den tid, vi vistades vid Norsköarna, saknades
sällan omkring stränderna lösa isstycken, antingen kommande från
hafvet eller ledande sitt ursprung från den ena af de båda glaciererna.
Nästan hela nordkusten omgafs, såsom angifvits, under hela Augusti
månad af tätt packade ismassor, och, såsom vi framdeles skola finna,
var hafvet norr om Spetsbergen flera gånger under vintern fyldt med
drifis. Dessa exempel skulle kunna ökas med talrika andra. Det är
lätt att inse, att denna is genom den beständiga nötning, den, rörd af
ström, vågor och vind, utöfvar på den del af bottnen, — d. v. s. framför
allt dess närmast stranden varande del — med hvilken den kommer i
beröring, skall förstörande inverka på algvegetationen och särskildt den
litorala. Ofta blefvo vi under expeditionens lopp i tillfälle att
iakttaga denna den lösa isens förstörande verkan. På de ställen af
hafsbottnen, der ett isblock nyss förut gått fram, visade sig en nästan
fullständig brist på alger, under det att så väl framom isblocket som
på ömse sidor om dess lätt urskiljbara väg sådana växter kunde
förekomma i temligen rik mängd. — Hvad vi hittills om Spetsbergens
algvegetation vilja hafva sagdt, skulle i sammanfattning kunna uttryckas
så, att i följd af bottnens ogynsamma beskaffenhet i allmänhet på
Spetsbergen en litoral-algvegetation nästan fullständigt saknas och att,
då en sådan på vissa gynnande, till utsträckning jämförelsevis
obetydliga lokaler uppträder, den är relativt fattig så väl på arter som i
synnerhet individer, denna senare, omständighet i väsentlig grad
föranledd af det decimerande inflytande, isen utöfvar på den samma.
En del af de alger, hvilka i Skandinavien talrikt förekomma inom
den litorala algzonen, saknas på Spetsbergen, andra åter finnas här,
men hafva flyttat sig så att säga ett trappsteg längre ned till lugnare,
mera skyddade och gynnade trakter. Algarter, som vid våra kuster
träffas öfverst i vattenmärket, finner man vid Spetsbergen först på ett
betydligare djup, och i allmänhet låter det säga sig, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
