Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Målar hans verk i de grönskande lunder,
„Målar i stjernprydda himmelens sken:
„Derför, kanhända, du nämner mig: ren“
Fågeln och Blomman och Källan allena
Älska naturen den sköna, den rena;
Menniska! vänd till din moder en gång:
A*]ska den äfven i lefnad, i sång!
HÖSTEN.
Sommarn förbleknat har,
Ligger på svartklädd bår;
Stormvinden andan drar
Tungt i de glesa snår,
Vaggad af kalla böljor,
Ristande jorden med djupa sår.
Stäm ej din lyra mer,
Landtliga sångmö! Re’n
Solen har sjunkit ner,
Dagen har släckt sitt sken,
Fåglarna skocktals flytta,
Skrämda ur lunden af ulfvens skrän.
Söker du kanske dock
Genljud för sorg och gråt,
Sjung — och en nattlig flock
Svarar med ugglors låt
Gällt från den mörka höBtens
Lunder, der döden har valt sin stråt.
Tyst, med en tår på kind,
Stod jag vid frusen äng;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
