Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och Demi fortfor med nöje att tala och det i
ett andetag, utan uppehåll eller punktering. — Jag fann
en dag en mycket vacker bok och ville leka med den,
men morfar sade, att jag inte fick, och visade mig
tavlorna och förklarade dem för mig, och jag tyckte
mycket om historierna, allting om Josef och hans elaka
bröder och grodorna, som kommo upp ur sjön, och
den snälle lille Moses i vattnet, och Gud vet huru
många vackra till; men den om den gode mannen
tyckte jag bäst om av alla, och morfar berättade mig
den så många gånger, att jag kunde den utantill, och
han gav mig den här tavlan, för att jag inte skulle
glömma den, och den sattes upp här, då jag var sjuk,
och jag lät den vara kvar åt andra gossar att se på.
— Hur kommer det sig, att han välsignar barnen?
frågade Nat, som fann något mycket tilldragande hos
huvudfiguren i gruppen.
— Emedan han älskade dem.
— Voro de fattiga barn? frågade Nat tankfullt.
— Ja, jag tror det; som du ser, hava somliga
knappast några kläder på kroppen, och mödrarna se
inte ut som rika fruntimmer. Han tyckte om de
fattiga och var mycket god mot dem. Han botade deras
sjukdomar och hjälpte dem och sade åt rikt folk, att
de icke finge vara stygga mot dem, och de älskade
honom så innerligt, så innerligt, utbrast Demi hänryckt.
— Var han rik?
— Ack nej! Han var född i ett stall och var så
fattig, att han icke hade ett hus att bo i, då han
växte upp, och ingenting att äta ibland, utom vad
folk gav honom, och han gick omkring och predikade
för var och en och försökte att göra dem goda, till
dess elaka människor dödade honom.
— Varför det? frågade Nat och satte sig upp i
sin säng för att se och höra, så intagen var han av
denne man, vilken varit så öm om de fattiga.
— Jag skall berätta dig alltsammans; tant Hanna
lär ingenting ha däremot; med dessa ord slog sig Demi
ned i sängen mittemot, för att berätta sin
favorithistoria för en så god åhörare.
Madam Hummel tittade in för att se, om Nat sov,
men när hon såg, vad som försiggick, smög hon sig
bort igen och gick till mrs Bähr och sade, med sitt
hjärtegoda ansikte strålande av moderlig rörelse:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
