Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Percival får sin första risbastu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långt samtal med kapten Bridgeman, hade denne
sagt mig att, fastän mr O’Gallagher klassificerade
linjalen till bestraffningen n:r l, ferlan till n:r 2
och riset till n:r 3, och straffet följaktligen ansågs
svårare, allt efter som nummerantalet steg, han
likväl betraktade dem ur en helt annan synpunkt,
emedan han tillräckligt lärt känna dem under sin
skoltid. Han rådde mig därför att aldrig hålla fram
min hand för ferlan, genom vilken vägran jag
naturligtvis skulle få en risbastu; ty han försäkrade,
att riset, helst då bekantskapen därmed ofta
förnyades, var bara lappri. Nu insåg jag, att säkraste
sättet att undvika linjalen var, att sätta mig nära
intill skolmästaren, som därigenom icke fick något
tillfälle att begagna densamma. Huvudändamålet
var, att jag beslutat rädda de ädlare delarna av
min kropp och lämna de övriga till pris åt mr
O’Gallagher och för att göra honom rättvisa måste jag
tillstå, att han tog tiden i akt.
– Kom hit junker Keene, sade han; har du
inte folkseder? Du hälsar ju inte god morgon på
din lärare! Kan du läsa något?
– Nej, sir!
– Känner du bokstäverna?
– Några av dem tror jag att jag kan, sir.
– Några av dem! det är väl bara två av de sju
och tjugo kan jag förstå. Just ingen särdeles omsorg
man ägnat din uppfostran märker jag: det finns
åtminstone ingenting att riva ned innan man bygger
ånyo, och det är alltid en god sak. Nå min gunstig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
