Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eva Danielsson:
När Nyårsklockorna ringa på nytt
och hälsa det nya år,
vi tänka tillbaka på tid som flytt,
och på dagen, som framför oss står.
Till fädernas kyrka vi styra vår färd
i månskärans bleka ljus.
Våra tankar fly hän till en annan värld
högt över jordens grus.
Vår gamla kyrka från medeltid,
den står där så skinande vit.
Den sprider omkring sig en famnande frid,
när klockorna kalla oss dit.
Nyss kallade de oss till ottesång,
nu de ringa till nyårsbön.
Långt över nejden hörs deras ”bing-bång”
med en dallrande klang så skön.
Om dessa klockor förtäljes ännu
från svunna dagar en sägn,
hur de gjutits av renaste silvermalm
i en sandgrop, i kyrkans hägn.
När klockorna hängts uti tornet rätt,
deras klang hördes vida omkring
över Öggestorps höjder och Rogberga slätt,
långt ned över Jönköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
