Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 31. Veteranerna. - 32. Pavo återfinner sin far
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det betyder väl föga. Men ni måste lefva. Ett skott hördt
af någon af de karlarne skall föra dem öfver eder. Ett
fiskhus, ett märkbart spår likaledes. Nej, vi följa er.»
»Det har jag redan sagt,» sade Ram. »Min skörd är
mogen, den bärgar jag när jag vill. Hit med krut och bly,
Munter! Det är hvad jag behöfver för att bärga min skörd.
Låt oss gå. Det är pratadt nog om den saken!»
»Ha, ha!» skrattade Piggen. »Fick du mål i mun, Ram!
Men vänta litet, har jag ju sagt eder. Jag följer, eller ännu
bättre, Munter och jag följa eder med hvar sin börda mjöl
och annan proviant. Ni behöfva då icke låta edra bössor
höras. Sedan gå ni hem och göra hvad vi skola göra. Under
tiden utspana vi allt hvad vi behöfva veta, och då vi
komma åter taga vi i tu med saken på rena allvaret. Hvad
säga ni därom?»
»Att Piggen talat mycket klokt och att jag förenar mig
med Ram. Låt oss gå!» sade Pekka.
»Nu rusta vi,» sade Munter; »saken är afgjord.»
»Pekka och Pavo gå med till mig,» sade Ram. »Vi
skola torka och röka mitt björnkött, och deras hundar skola
få sitt lystmäte ändå.»
»Det göra vi gärna,» sade Pekka, och efter ett kort och
godt afsked drogo de af i Piggens båt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
