Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKISKAN SOM SKOLÄMNE.
391
iiiatikaliska kursen och utmönstra allt det, om hvars
behörighet man kan hysa tvifvel. Vidare böra vi draga nytta
af våra lärjungars högre intellektuella utveckling, göra dem
uppmärksamma på genomgående principer i språket, lära
dem känna de lagar, som åstadkomma regler och
undantag, och låta det dogmatiska fastslåendet af språkliga
fakta vika för en historisk och psykologisk förklaring af
desamma. Vi få slutligen ej begränsa oss till uteslutande
språkstudier, utan söka bibringa eleverna en, om också
anspråkslös, bekantskap med den hellenska kulturen.
Jag skall nu redogöra för några af de grammatikens
delar, som synts mig lämpligen kunna alldeles förbigås eller
endast flyktigt beröras under begynnelsestadiet.
Dualis är skäligen sällsynt. Är då rimligt att inlära
detta numerus med samma omsorg som de begge andra,
att släpa det med vid paradigm böj ningen? Reglerna för
dualis borde meddelas i en särskild kortfattad paragraf,
till hvilken skulle hänvisas, när dualformer mötte vid
litteraturläsningen.
På samma sätt kunde vokativen behandlas. Detta
kasus användes ju mindre ofta än de öfriga kasus och
nästan endast af ord, som beteckna personer, och
bestämningar till dem. Att inlära Sås, av (vok. af odog och avg) o. d.
är lika slentrianmässigt som att bråka med dualis af
imperativ. I regeln om vokativen borde påpekas, att
accent-tillbakadragning ursprungligen karaktäriserade detta kasus,
och några exempel härpå i grekiskan anföras, dock endast
som exempel, ej för inlärande.
Substantiv, som stå tämligen isolerade i böjningen, böra
hänföras till ett register, såsom i tredje upplagan af Löfstedt
—Silléns grammatik. Till detta hänvisas äfven lämpligen
ord af de sällsynta, delvis enastående typerna aldvog, rfQ(x>g9
ri%w, yqavg och ßovg. Blott de allra vanligaste af dessa
anomala få inläras vid den första grammatikläsningen.
Själfklart är, att minnet ej bör betungas med
böjningen af ngyog och aæ9, ined komparativer sådana som
ysQaCxeoog och XaXcarsQog, med ordningstalen o. s. v. Af
pronominalläran kan knappt något mer än dualis uteslutas.
Tvärtom skulle det vara till afgjord lättnad vid
öfversättningen, om korrelativa pronominalier och adverb inskärptes
noggrannare än vanligtvis sker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
