- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionde årgången. 1904 /
305

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den blifvande grekiska linien.

305

skrifningar, afhjälpes mycket enkelt genom att i stället gifva
dem två andra skrifningar, men dessa i deras hufvudämnen.
Om nämligen tyska helt och hållet strykes för denna linie,
kan timtalet i grekiska höjas till nio timmar, och då kan
man af lärjungarna fordra ett lättare öfversättningsprof från
grekiska till svenska i studentexamen. Vidare kan äfven
engelska utgå på denna linie. Då grekerna för närvarande
få nöja sig med en engelsk kurs å två veckotimmar under
två år, torde det blifva fullt tillräckligt, om de efter den
nya ordningen få läsa ämnet i fyra år och därtill med fem
veckotimmar under de två första åren. De två timmarna,
som vinnas genom engelskans uteslutande, kunna läggas till
latinet. Därigenom skulle detta ämne erhålla åtta timmar
under de två sista åren å den verkligt humanistiska linien.
De två timmar, som grekerna skulle läsa latin särskildt,
borde användas till läsning af filosofisk litteratur, hvartill
jag vill rekommendera ett sådant arbete som Ausiuahl aus
Ciceros philosophischen Schriften von O. Weiszenfels.

Beträffande öfversättningsprofvet från latin till svenska,
har detta på sista tidén, förmodligen på grund af studiets
låga ståndpunkt vid läroverken, blifvit så ytterligt lätt, att
det knappast längre har någon betydelse såsom verkligt
kun-skapsprof. Det är ungefär som om man i matematik skulle
gifva lärjungarna några enkla additionsuppgifter. De, som
icke kunna lösa uppgiften, ha visserligen till fullo
ådagalagt sin okunnighet, men de, som lösa den, ha icke därmed
visat någon nämnvärd kunskap. Högre betyg än godkänd
borde icke kunna gifvas för ett dylikt prof. Men att göra
profvet svårare går heller icke an. Då skulle flertalet
lärjungar fullständigt misslyckas. Således återstår den enkla
utvägen att likasom i matematik gifva lärjungarna tillfälle
att äfven lösa en svårare uppgift. Anordningen skulle
sålunda bli följande. Först gifves en lätt uppgift, hvarvid
alla lärjungar, som skola pröfvas i latin, deltaga. För detta
prof gifves endast betyget godkänd eller icke godkänd. Den,
som underkänts i skrifningen, kan icke erhålla betyget
godkänd i muntliga examen. Ty då ändamålet med
latinundervisningen är, att lärjungen skall kunna på egen hand
taga ut en latinsk text, måtte väl den, som med sex
timmars arbete icke lyckats taga ut så lätt text, som nu plä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1904/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free