- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtionde årgången. 1904 /
272

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272’

pontus leander.

som i ett hörn af salen stör harmonien, har han dock
gifvetvis ej lika vidsträckt möjlighet att kontrollera uttalets
riktighet hos den enskilde vid en dylik uppläsning i korus.

Det är emellertid klart, att detta omständliga
tillvägagångssätt ej behöfver ifrågakomma, då man t. ex. vid
genomgående af en ordlista har att göra med ord, som, ehuru
för lärjungarna nya, ej väntas bereda dem några svårigheter
i afseende på uttalet.

Om lärjungarnes behof af att vänja talorganet vid det
nya idiomets kraf skall tillgodoses, böra under det fortsatta
inskärpandet af uttalets egendomligheter dylika
korusläsningar ideligen omväxla med uppläsning af enskilde. Så går
man vid det nämnda läroverket också till väga i de tre
första klasserna, men jag tror icke, att det är riktigt att
ofvanför dessa klasser låta korusläsningen helt och hållet
bortfalla, äfven om man icke får förbise de grunder, som
motivera dess inskränkande i mån af lärjungarnes tilltagande
ålder och utveckling. Jag får nedan tillfälle att beröra
åtminstone en uppgift, för hvilken den hela skolan igenom
skulle vara att högligen rekommendera.

Undervisningen i tyska språkets uttal har att taga
hänsyn till flera olika svårigheter, hvilka den måste söka hjälpa
eleverna att öfvervinna:

1) tyska språket äger ett antal ljud, såväl vokaler som
konsonanter, hvilka saknas i svenskan;

2) det äger ljudförbindelser, hvilka erbjuda en svensk
tunga svårigheter, äfven sedan man lärt sig uttala de i
förbindelsen ingående ljuden hvart för sig eller i andra förbindelser;

3) den exspiratoriska accenten, som ej är bunden af
någon allmän, formulerbar regel, måste inläras för hvarje
ord särskildt;

4) den musikaliska accenten är starkt afvikande från
den svenska;

5) den handledning, som den tyska skriften lämnar
fölen rätt läsning, är i synnerhet i två afseenden ofullständig:

a) flera bokstäfver och ligaturer få tjänstgöra som
tecken för kvalitativt skilda ljud;

b) skriften upplyser i många fall icke om
vokalkvantiteten, hvilken i alla dessa fall måste inläras för hvarje ord
särskildt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1904/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free