Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om undervisning i naturkunnighet.
265
djuret; och att tala med de barnen om växtskydd och
djurskydd blir öfverflödigt — man kan ej skada den man aktar
och håller kär. De mäta då ej växtens värde endast efter
dess närings- och njutnings värde för människan. Det spåras
ibland en sträfvan att skjuta fram en dylik krass
nyttighets-synpunkt, nästan att uppfostra barnen till att, då de få se
en för dem främmande växt, först fråga den: Duger du att
äta? Måste den då svara nej, så går man den stolt förbi.
Nej, ett ofÖrdärfvadt barn beundrar ordningen,
ändamålsenligheten, sambandet; och hvilka skarpa slutsatser kunna de
ej draga och med hvilken behändighet finna de ej likheter
mellan våra förhållanden och dein, som möta dem inom
växt- och djurvärlden! Naturkunnighetstimmarna äro
lärorika och roliga både för lärarinnan och för barnen. Man
lär känna hvarandra. Det är omöjligt att ej ryckas med af
det allmänna intresset. Den sömnigaste vaknar. Hvilken
outtömlig källa till glädje och njutning har ej den, som
fått sina ögon öppnade, så att han kan läsa i naturens bok!
Men det är ej mina om än så väl valda ord, som kan öppna
barnens ögon, nej, därtill fordras barnens eget arbete.
Iakttagelseförmågan skärpes genom fortsatt öfning, och
dessutom tvingas barnen i hvarje särskildt fall att
noggrannare iakttaga, då de skola »rita af», hvad de se. Mot
ritningarna kan ju anmärkas, att de äro fasligt skrala. Man
kan väl se, hvad de skola föreställa, men just inte mera.
Få barnen ej en vrångbild af det föremål de sett, då de
med hjälp af sina egna teckningar söka i minnet återkalla
bilden af föremålet? Det tror jag icke. Tvärtom synes det
för barnen vara ett mycket naturligt samband mellan
föremålet och den af dem själfva samtidigt med iakttagelsen
utförda teckningen, så att de just med tillhjälp af sina egna
teckningar bäst kunna framkalla minnet af det föremål de
tecknat af. Det är mycket möjligt, att lärarinnan i
teckning ej är belåten med våra skrala teckningar, men det är
för oss praktiskt att »rita af» och endast anteckna
benämningarna på de olika delarna, i stället för att skrifva upp
långa beskrifningar öfver hvad vi sett. De större flickorna,
som ej hafva vana vid dylika teckningar samt hafva för
mycket af själfkritik, göra i början en del invändningar,
men de små flickorna rita med största lugn och utan knot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
