Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningar och recensioner.
249
frågor. Här finner man sålunda uppsatser om
barnpsykologi, om metoder för utrönande af trötthet och
öfveransträngning, om färgblindhet, om fria lekar och idrott, om
hemortslära (Heimathkunde) och hvad tyskarne benämna
»Arbeitsknnde». Att äfven samskolan här skall behandlas,
är naturligt. Finland är ju ett af de få europeiska länder,
där samskoleidén vunnit mark i afsevärd utsträckning.
Samlingen innehåller också en rätt omfångsrik uppsats »Om
samskolans betydelse», författad af Lucina Hagman för
»Deutsche Eundschau» (1903). Herbarts pedagogik tyckes
vara mera känd och värderad i Finland än på denna sidan
Bottenhafvet att döma af sådana artiklar som de här
införda om intresset, om karaktärsbildning, om
undervisningens koncentration. Det sistnämnda ämnet behandlas i en
läsvärd uppsats af Wald. Ruin under rubriken »Pedagogiska
önskningsmål inför XX seklet.» Intressannt är ock Valfrid
Vasenius föredrag om »fantasiuppfostran» (fantasiens
uppfostran), visserligen här och hvar något ensidigt, men i det
hela högst beaktansvärdt. Vasenii ordande om
grammatikens öfvervälde (liksom motsättningen »Runeberg och Kalevala
contra matematik och gram m aNt i k») förefaller visserligen oss
svenskar något antikveradt. Af grammatiska öfvergrepp ha
vi f. n. knappast något att frukta — snarare en motsatt
ytterlighet. Bland andra uppsatser, sora förtjäna
uppmärksammas, kunna exempelvis nämnas Kaarlo Forsmans om
anordningen af de klassiska studierna och A. von Bonsdorffs
om anordningen af undervisningen i naturalhistoria. I den
sistnämnda förordas för skolans lägre klasser studium af de
biologiska samfunden i stället för den nuvarande
undervisningen i systematisk naturalhistoria.
Såsom af ofvanstående synes, har Wichmanns läsebok
åtskilligt att bjuda hvarje pedagogiskt intresserad läsare,
men särskildt kan den rekommenderas åt våra seminarister
och lärarekandidater, öfverhufvud åt alla, som vilja och
behöfva initieras i skolväsendets historia och pedagogisk
litteratur. Vi ha f. n. i Sverige ingenting motsvarande
denna läsebok. Finland intager i pedagogiskt intresse en
framstående plats bland de nordiska folken. Utgifvandet^
af Wrickmans läsebok vittnar om befintligheten af ett sådant
intresse. Vore det alltför vanskligt i ekonomiskt afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
