Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
rur en g:son berg,
-konflikt, -organ, -organisation, -politik, -press, -publik, -röst,
-samfund, -samhälle, -synpunkt.
Af de ord jag nämnde såsom saknade förbigår Ni de
genantaste (abominabel, adressregister m. fl.). Jag nämnde
endast sådana, till hvilka jag fann motsvarigheter
upptagna i ordb. Ni har de enstädes funna adelsk 1621 —
hvarför inte då ta med advokatisk, det flerstädes nyttjade
arkipelagisk, arkitektisk o. s. v.? — af böta 1523, afblåsa 1865,
af ruta 1879, afspalka 1754, som t. o. m. möjligen är
felaktigt! — hvarför då inte ta af bespisa och af beväpna,
tillhörande samma intressanta ord bildningstyp som frånerkänna
m. fl., a ff esta, af håna och af hugga, som verkligen lefva?
Hvarför inte ta med af rimmad (— prosaiserad), när Ni har
det enstaka af artad? Ni tar det enstaka af sikteri af
Almqvist, men släpper hans flerstädes nyttjade andinna. Ni tar
Li-vijns enstaka bedokad, men inte hans aftonlig. Ni har de
enstädes funna adar fågel, anberöra, angäspa, annödga, ansolig,
anvråla, beflammad o. s. v. i oändlighet — men inte subst.
absolut helnykterist), som är mer än halfsekelgammalt,
inte adertonmänning ( — en af de aderton), inte afsändbar, som
är snart hundraårigt. Jag trodde verkligen, skam till
sägandes, att när nu ordboken tog upp alla nämnda och
onämnda enstöringsord och ratade nämnda (och onämnda)
allmännings- och enstöringsord, så berodde det egentligen
på, att redaktionen hade lyckats få tag på de ena, men
inte hittat de andra. Nu när Ni säger mig att urvalet är
resultatet af en »påkostande» »gallring», som »i hvartenda
moment» tar »hänsyn till det nutida talspråket», afvaktar
jag med spänning att få principerna afslöjade. Ni säger
att det är »vida lättare» att få tag på yngsta citatet på
ett ord än det äldsta. Möjligen. Men hvarför hviskade då
inte en vänlig ande att t. ex. aflefvad finns hos Almquist
1845 (ordb. senaste citat 1673), beg äng are hos samme förf.
(ordb. 1712), belustiga hos Palmblad’ 1810 (ordb. 1668) eller
att anhängeri, betecknadt som enstaka hos Hvasser äfven
nyttjas af Strindberg? Ni förstår nog, att jag i det hela
finner, hvad Ni själf — i fråga om vissa förhållanden i
akademiens ordlista — en gång betecknade som »frånvaron af
hvarje skönjbar princip».
Er not om d:r Ekholms artikel om ordboken synes mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
