Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
j. p. v.
omtalade 15—16 års-åldern, om de ej sluta i femte klassen.
Att få afgångsexamen tidigare anse motionärerna viktigare
än att genom realskolans sjätte klass få bildningen och
mognaden fullständigare, och då den föreslagna
kompetensen i en mängd fall skulle behöfva fullständigas genom
fackskolestudier, anse de dessa lika väl kunna byggas på
femte klassens grund. 1 följd häraf påyrka de femåriga
realskolor och fyraåriga gymnasier, samt att afgångsexamen
skall innefatta pröfning i minst ett främmande språk, men
karaktärisera i öfrigt; den föreslagna organisationen med
samma uttryck som användas i K. M:ts proposition.
Ett fullständigt särskiljande af realskola och
gymnasium vid de högre läroverken, sålunda att realskolan
erhåller särskild rektor, föreslås af R. Johansson,
folkskoleinspektör i Jönköping (II, 178).
Mot formerna för afgångsexamen nr realskolan vänder
sig Lundell (II, 196), en broder till prof. J. A. Lundell i
Uppsala, i det han yrkar, att kompetensen icke måtte
bindas vid någon examen, utan vid af vederbörande lärare i
utfärdade afgångsbetyg gifna vitsord om vissa kunskaper
och därmed vunnen allmänbildning, samt att för sådant
afgångsbetyg måtte fordras godkända insikter blott i ett af
de tre språken tyska, engelska, franska. Med läroverkets
tudelning i realskola och gymnasium synes motionären
belåten, men finner »särskild afslutningsklass», parallell med
första gymnasieringen, obehöflig, anser goda skäl kunna
anföras för att göra realskolan femårig med fyraårigt
gymnasium, men gör intet bestämdt yrkande i fråga om gränsen
mellan skola och gymnasium. På de femklassiga läroverkens
utvidgning med en sjätte klass yrkar ban afslag, liksom
ock på småläroverkens ombildning till samskolor, om hvilka
senare säges, att deras organisation »tar föga hänsyn till
de kvinnliga lärjungarna», att allmänna opinionen är för
litet beredd för dem och att de komma att vålla statsverket
för stora utgifter. — Med Lundell instämmer Wallis utom
i fråga om samskolorna.
S. k. A-läroverk med sexårig kurs i latin och fyraårig
kurs i grekiska önska Gilljam (I, 42) och Hjärne jämte 6
medmotionärer (II, 184) få införda i 14 städer (hälst de
13 stiftsstäderna och Stockholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
