Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betraktelser öfver nag ra skolfrågor, 119
de sistnämnde genom afgifter i mån af förmåga —
hvarför sig lämna bidrag till upprätthållande af den högre
undervisningen, så borde utgifterna för densamma bli
lämpligast fördelade och läroverkens arbete komma att följas
med möjligast allmänna intresse i landet.»
Om man emellertid fruktar för att genom antagande
af K. M;ts förslag de högre studierna skola försvåras för
barn med obemedlade och — i synnerhet — mindre
bemedlade föräldrar, så vill jag härmed framkasta en idé,
som måhända torde befinnas värd beaktande. Anslå af de
till staten ingående afgifterna, som beräknats till omkring
400,000 kronor, en viss procent — t. ex. 10 procent—till
statsstipendier åt obemedlade eller mindre bemedlade flitiga
lärjungar. På detta sätt kunde, oafsedt de många
lärjungar, som erhålla befrielse från skolafgifter, äfven ett ej
ringa antal få åtnjuta statens hjälp till sina studier, något
som väl må anses särdeles betydelsefullt, då skolafgift erna
i hvarje fall blott utgöra en ringa del af kostnaderna för en
ynglings skolgång. Att de förmögnare på detta sätt få i
någon män bidraga till de i ekonomiskt afseende mindre
lottades studier, synes icke vara någonting orimligt eller
olämpligt.
För öfrigt vill jag betona, att, då intet procenttal bland
lärjungarna fixeras för rätt till åtnjutande af befrielse från
skolafgift, och då enligt K. M:ts förslag ej blott föräldrarnas
inkomstbelopp utan äfven hemort, antal barn m. ni. skall
tagas i hetraktande, det i själfva verket ej finnes någon
anledning att antaga, att en mindre bemedlad eller
obemedlad lärjunge skall utestängas från det allmänna
läroverket genom införandet af höjda afgifter.
• I Danmark synes man ej heller rest något motstånd
mot de där gällande vida strängare och mer betungande
bestämmelserna i detta afseende.
Jag vill ej afsluta dessa betraktelser utan att
dessförinnan hafva gifvit ett uttryck åt de förhoppningar om ett
bättre sakernas tillstånd inom vårt skolväsen, som K. M:ts nu
för Riksdagen framlagda, synnerligen väl afvägda förslag
ingifver. Måtte dessa förhoppningar ej komma på skam!
Bernhard Risberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
