Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En öfversikt af våra stifts- och
läroverksbiblioteks samt lärjungebiblioteks
ställning.
Af Karl Gustaf Westman.
Det biblioteksintresse, som på sista tiden blossat upp
så starkt, har som bekant satt till syfte att skapa,
understödja och höja bibliotek, som afse att stå till tjänst för
den stora massan af vårt folk. Det lider ej häller tvifvel,
att goda folkbibliotek äga en viktig uppgift att fylla inom
vår folkuppfostran och att vården om dem med skäl kan
betecknas som en nationell angelägenhet. I lynnet på en
tid, som åtminstone i jämförelse med gångna kan kallas
demokratisk, ligger emellertid en lättförklarlig böjelse att
öfverskatta betydelsen af de institutioner som direkt verka
på den stora mängden, och underskatta dem, som endast
indirekt nå densamma med sitt inflytande, sedan de
omedelbart påverkat en mindre krets. Det finnes likväl
ingen anledning att böja sig för ett sådant åskådningssätt,
och för den, som fattar ordet folkuppfostran i dess vidaste
och vackraste mening, ter sig omsorgen om de bibliotek,
som betjäna den högre undervisningen och de vetenskapliga
studierna, lika mycket som en folklig angelägenhet, som
omvårdnaden om folkbiblioteken.
De bibliotek, som äro knutna till de allmänna
läroverken, äro kanhända de som för närvarande minst tilldraga
sig den allmänna uppmärksamheten; en öfversikt öfver
deras ställning och uppgifter synes därför vara i hög grad
af behofvet påkallad. Tyvärr måste emellertid den
framställning, som här lämnas, bli ganska ofullständig och
inskränka sig till mera allmänna drag. Ett särskildt material
för densamma föreligger visserligen i de uppgifter, som på
anhållan af Föreningen Heimdal i Uppsala välvilligt lämnats
från 21 högre allmänna och 9 femklassiga läroverk, men
detta material är, äfven om det kompletteras med årsredo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
