Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 (i anmälningar och recensioner.
af svenska historici, som nu åldras, utan äfven kan med
fördel rådfrågas af yngre släkten. I många fall komplettera
de båda arbetena hvarandra, så t. ex. i fråga om den ryska
fejden, där Hildebrand har en mycket fullständig redogörelse
för de diplomatiska förbindelserna med ordenslandet, men
Alin efter »Sveriges traktater, I», lämnar en fullständigare
redogörelse for gränstvisten. Att man från svensk sida
manövrerade med falska papper, omtalas egendomligt nog icke af
Hildebrand. Förmodligen får han i den följande
framställningen anledning att upptaga denna fråga och har därför
förbigått den här. Nils Höjer.
C. Hallendorff, Vårt Folks Historia. Ljus’ förlag,
Stockholm 1902. 402 sid. Inb. 4. 25.
De under senare år stundom framställda anmärkning
arna mot våra vanliga läroböcker i fäderneslandets historia
ha omsider börjat att bära frnkt i positiva arbeten, som
praktiskt sökt ådagalägga den af en och annan bestridda
möjligheten att åstadkomma en lärobok i svensk historia
utan alltför stark inverkan af Odhners arbeten. Första
rummet bland dessa försök intager utan tvifvel lektor
Hallendorffs ofvanskrifna lärobok. Ehuru den — att döma
af förordet, som mera tyckes hänsyfta på själfstudium än
direkt skolbruk — ej framträder med anspråk på
revolutionär betydelse inom sitt område, utan endast som ett
bidrag vid sidan af hvad som redan förefinnes, är den både
till plan och utförande ett fullt själfständigt arbete, som i
flere hänseenden företer nya och beaktansvärd a uppslag.
En dylik nyhet framträder redan i periodindelningen.
Sålunda förlägges begynnelsen af Nordens medeltid till
vikingatidens början, ehuru det i följd af bristande
innehållsförteckning och utförlighet i öfverrubrikerna blir för
läsaren något ovisst, om meningen är att sedan utsträcka
förstnämnda tid till Gustaf Vasa eller att afsluta den redan
år 1319 med unionstidens inträde och sålunda frångå den
af praktiska skäl såväl i svensk som allmän historia af
gammalt vidhållna tredelningen. Att unionstiden förts fram
till året 1523, medför den vinst, att man därigenom
undgår tvånget att ett par år förut afbryta oskiljaktigt
sammanhängande händelseförlopp. Likaså undslippcr man genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
