Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter - VII. Stadshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
223
VI.
"Under det ett helt folk, med feberaktig oro,
med stormande liflighet deltog i landets styrelse,
1 reformer och proklamationer och fyllde nåstan
hela stadshuset med vapensorl och frihetssån-
ger, slumrade under samma hvalf en annan be-
folkning, stum och kall. — 96 lik voro placerade
1 salen Saint Jean, eller som den nu kallades:
”De dödas sal.” Alla liken blefvo obducerade
af medborgarne Gannal, far och son. Ivar och
en, som saknade eri anhörig, fick söka honom
-bland dessa fallne och i mån gom de blefvo igen-
kånda, betåcktes de blodiga anletsdragen. Liken
af några liniesoldater och municipalgardister hvi-
" lade hår vid sidan af sina tappre motståndare och
besegrare. Det var en symbol af glömskan och
friden på andra sidan grafven. — Den frivilliga
bevakningen hade ordnat sig i sårskilta afdelnin-
gar. Förnuftiga och redbara män åtogo sig be-
fålet och flere salar inråttades till corps de garde.
Under skrik och skratt pratades, politicerades
och röktes. En ung man skulle stoppa piporna
åt några vånner. Distrait och förstörd af trött-
het och nattvak, påminde han sig icke att han
fyllt tobakspungen med krut. Vid påtåndningen
af piporna märktes först misstaget under allmånt
löje. En annan fåderneslandets försvarare upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>