Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
PALME-nytt
Vägran ætt under hösten 1987 lämna ut bandupptagningar
från telefonavlyssningen av Sigvard Cedergrens
bostadsttelefon ger onekligen ett besynnerligt intryck.
Det praktiska arbetet med utredningen av inordet låg då
fortfaraande under Stockholmspolisen, alltså samma
myndighet som narkotikaärendet i fråga. Den brist på
samarbetas förmåga inom polismyndigheten som handläggningen
visar är" närmast uppseendeväckande. Om uppgifterna på
bandet v/ar skyddade av sekretess även gentemot annan
brottsut^redande verksamhet inom Stockholmspolisen torde
en skret^-essprövning knappast ha inneburit något annat än
att uppg-:ifterna ändå skulle ha lämnats ut till
Palme-utredningen. Först efter beslut av åklagare utlämnades
till mordutredarna en kopia med ett begränsat antal
samtal vid tiden närmast mordet. Och när utredare i
samband med avlyssningen av bandupptagningen blev varse
att även
fick de endast beskedet att intet fanns av värde för
mordutredningen. Det förhåller sig naturligtvis så, att
utredare på narkotikaroteln inte kan avgöra vad som är
relevant för mordutredningen, det kan endast
mordutredarna. Xven information om vad som inte
förekommit kan ju ha betydelse. Att insikt därom saknats
på narkotikaroteln får sägas vara anmärkningsvärt.
Eftersom mordutredningen inte tillfördes begärd
informati-on och banden avmagnetiserats finns en
kunskapsl-ucka som inte går att reparera.
Per Kjellsson försöker alltså upprätthålla fiktionen av något slags animositet och rivalitet mellan
narkotikapolisen och Palmeutredama; så förhåller det sig ju knappast. Det rör sig om en och samma
myndighet, ovillig att släppa ut minsta lilla prov på det magistrala mygel som kännetecknar hela
Sigge-avlyssningen. Narkotikapolis och Palmeutredare, med Säpo i bakgrunden, är självfallet lika goda
kålsupare.
Och betänk: det är först i samband med att en vanlig enkel men enveten journalist (undertecknad) hittar
Kjellssons promemorior i riksarkivets djupa källarvalv som hela denna svartsoppa kan börja avsmakas!
Hur valserna gått och banden snurrat hos olika polisiära instanser fick exempelvis Christer Petterssons båda
försvarare aldrig veta under de båda rättegångarna; otroligt.
Så självfallet har Kjellsson gjort nytta med sitt PM-skrivande, samtidigt som det ju går att konstatera att
själva slutorden är ogrundade och utan kontakt med verkligheten:
”Eftersom mordutredningen inte tillfördes begärd information och banden avmagnetiserats finns en
kunskapslucka som inte går att reparera” -jo då, Per Kjellsson: .PALME-nytt har redan börjat reparera,
med de tre utskriftssidoma i detta nummer! Banden må vara avmagnetiserade, men utskrifter finns - har
Kjellsson aldrig letat efter dem? Elelr har han letat och fått det sedvanliga beskedet att ”de ej kunnat
påträffas”. Vilket, som bl a bröderna Poutiainen vid flera tillfällen påpekar i ”Inuti labyrinten” lika gärna
kan betyda att ingen just brytt sig om att leta.
Eller har Kjellsson inte velat passera kritstrecket? Det som i Palmeutredningen finns draget mellan
klantighet och kriminalitet?
Sven Anér
10:00:12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
