Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9.4.1997.
11
PALME-nytt
Statsminister
Göran Persson
103 33 Stockholm.
Göran Persson - Det märkliga samröre som inletts
mellan två DN-medarbetare och förre
Parisambassadören Carl Lidbom och som lett till en
vänbok som du kanske redan har i din hand
måste snabbt leda till det totala avslöjandet av
denne Lidbom, måste leda till någon form av
rättslig prövning.
Låt mig inledningsvis säga att Lidbom har haft otur
med denna bok där devota DN-joumalister suttit vid
hans fötter och insupit allt dravel hr Lidbom
behagat undslippa sig.
Här ett scenario: "I februari” undertecknar
Lidbom förordet till sin bok.
Den 3 mars skriver jag till regeringen och ber att
få ut kopior av de famösa ”flygpapperen”.
Den 20 mars skriver Lena Hjelm-Wallén till mig,
beträffande de famösa ”flygpapperen”, att
”uppgifterna i handlingen omfattas inte längre av
sekretess enligt sekretesslagen”.
Jag tror inte att Lidbom sett flygpapperen. Han
har kunnat läsa om dem i PALME-nytt, men
eftersom jag själv aldrig haft kopiorna - bara en på
bandspelare inläst version - har väl Lidbom trott sig
kunna fabulera.
Nå: jag har ännu inte boken i min hand, men jag har
fått delar refererade. Ett - eller om det är två
-kapitel omfattar Lidboms frihandsteckning av
händelserna under mordnatten resp en tydligen
våldsam kritik av journalisten Sven Anér.
I sin Chamonix-variant (som jag alltså än så länge
har endast muntlig) gör sig Lidbom skyldig till så
många uppenbara lögner att det är ofattbart att han
kan ge sig ut på så hal is för att hamna i så många
vakar.
Redan upptakten är nämast osannolik: det skulle
vara Lena Lidbom som, efter att ha blivit larmad
från Stockholm, ringer Lidbom hem till dennes
älskarinna(l), med ett namn som Mme Chantal
någonting; så går det nog inte till ens i Paris gentila
salar.
Lidbom skulle då ha klivit ur sängen samt
förflyttat sig till ambassaden. Men hela storyn är
grundfalsk. Det var i själva verket SvDs
Pariskorrespondent Gustaf v Plåten som kl 1.15 ringde
hem till Lidbom och fick tala med Lena Lidbom
som ingenting visste och fick en chock. Redan här
faller alltså Lidboms story, och ingenting blir bättre
då han ska försöka beskriva deii (rent fiktiva)
flygresan till Geneve i Mitlerrands plan.
Besättningen bestod av två man, säger Lidbom, fast
de (visserligen falska) flygpapperen talar om tre
namngivna besättningsmän. Och passagerama
skulle enligt Lidbom ha varit endast Ebbe Carlsson
4/97:
och han själv, medan flygpapperen kompletterar
med ”den kände svensken M. Sallun”, en person
som dock inte existerar. Dessutom kan tilläggas att
Ebbe Carlsson själv aldrig påstår sig ha flugit med
Lidbom till Chamonix - eller till Angouléme, den
enda destination som flygpapperen nämner i
flygorder-meningen.
Och så vidare, Göran Persson - det här tar aldrig
slut. Det tar aldrig slut, eftersom allt är skoj och
eftersom, till råga på allt, Lidboms handgångne
man på ambassaden, Christian Leffler, ljuger i kors
med Lidbom och konstaterar att han inte kan erinra
sig ha sett till Ebbe Carlsson eller ordnat plats i (det
fiktiva) planet åt denne energiske
bokförlagsdirektör.
Jag märker, Göran Persson, att jag får ta mig i
kragen för att inte glömma den djupt tragiska
bakgrunden: attentatet mot en statsminister. Jag
kände Olof Palme en del. Det är nog därför jag
arbetat med denna sak. Så flitigt och i sådan
motvind.
När jag får boken i min hand kommer jag att
upprätta en lista över påståenden av framför allt
Lidbom, Leffler och Ebbe Carlsson. Det blir en
makaber tutti frutti, det kan jag lova dig. Därför att
denne höge diplomat har genom åren ljugit som en
häst skenar: fräckt och ohämmat.
Affären Lidbom kommer att få ett antal rättsliga
efterspel, det kan jag försäkra dig. Jag tänker inte,
som professionell undersökande journalist och
utgivare av ett nyhetsbrev i Palme-saken,
stillatigande åse Lidboms framfart, och mig har han
inte skrämt.
Ett förslag till dig, Göran Persson: ta egna initiativ!
Affären Lidbom är redan cause celebre i den
diplomatiska världen; den blir inte mindre celeber
av denna bok, vilken också sätter sitt solkiga
signum över Dagens Nyheter, Holmérs och Ebbe
Carlssons och Lidboms ständiga supporter.
Hela UDs ledning har just, i magistrala ordalag,
meddelat mig att jag aldrig någonsin får möta dem
öga mot öga, i Palme-affären. Är du lika rigid?
Eller kan jag få träffa dig, ju förr dess hellre? Det
måste för den svenska regeringen framstå som
oundgängligt att snarast få denna affär ur
världen, på ett så hedersamt sätt som möjligt,
åtminstone för Ingvar Carlssons efterträdare.
Och jag har skrivit en hel b o k i denna sak En
bok som avfärdats enbart på den grunden att
Mattias Palme påstås ha sagt, via sin bror Mårten,
till just den DN-man Bergstrand som medförfattat
Lidbom-boken, att Mattias flög hem över Paris.
Men det påståendet är osant; det bestrids bl a av
Olof Palmes äldre bror Claes (som jag kände i
Uppsala på 30-talet): Mattias for direkt hem till
Arlanda frän Geneve, säger Claes.
Allt, Göran Persson, i denna affär - mordet,
Lidbom, Holmér, Ebbe Carlsson, Borlänge,
Chamonix - är djupt svart skoj. När det kör ihop
sig för Lidbom och Holmér fiskar de sent omsider
upp var sin älskarinna som alibi. Det är kväljande.
Ring mig! Engagerad hälsning
O O DO O . f
11 ftrfa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
