Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Sven Anér died in 2018, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
PALME-nytt
belöning landshövdingesysslan i Örebro 1989, som
60-åring. Han har egentligen ingen erfarenhet av
känsligt kommissionsarbete, varför det väckte viss
uppmärksamhet då han, strax före jul 1994, helt
otippad utsågs till chef för
medborgar/Palme-kommissionen, med uppgift att utreda den
hittillsvarande polisutredningen. Nu, sas det, skulle
det äntligen bli ordning på torpet, sedan de båda
föregående kommissionerna, bestående av jurister
resp parlamentariker, under 80-talet nöjt sig med att
lägga fram rapporter där befattningshavare
kritiserades för slarv och klantighet men aldrig för
ond avsikt.
Det var det s k polisspåret som stod i centrum den
gången, och även Marjasin har ägnat sig åt detta
aldrig kallnande spår där i dag 173
/etthundrasjuttiotre/ olika polismän figurerar enligt
rikskriminalens förmodligen på denna punkt
korrekta statistik.
Marjasin-kommissionen - som blivit det gängse
namnet - började fungera i böljan av 1995 och har
nu alltså suttit i nära ett och ett halvt år utan att ha
lämnat ifrån sig minsta delrapport. Slutrappporten,
redan uppskjuten, sägs nu komma i oktober i år;
hur det blir med den saken återstår att se.
Frikostig representation
Därför att: i mars i år utpekades Sigvard Marjasin
som ytterst frikostig med sitt eget och Örebro
länsstyrelses representationsanslag, vilket ledde till
en artikel i Dagens Nyheter samt, samma dag, den
14 mars i år, till en JK-anmälan från undertecknad
Anér där jag begärde omedelbar utredning, inte
minst med tanke på Maijasins grannlaga position i
Palme-ärendet. 1 april meddelade JK att
rikskrevisionsverket kopplats in på ärendet. Den 30
april hade chefen för RRVs kontor i Jönköping
-under vilket Örebro faller - förutskickat en rapport
klar att överlämna till åklagare(l).
Då ingrep emellertid RRVs generaldirektör och
chef, Inga-Britt Ahlenius, och krävde omskrift av
utkastet till rapport och fördröjning av
publiceringen. Redan detta är anmärkningsvärt,
eftersom chefen för Jönköpingskontoret, revisor
Bo Olsson, i normalfallet arbetar helt självständigt
och med egen integritet.
Som läsaren märker är redan vad som här har
berättats i fallet Marjasin sensationellt. Men
bakgrunden är ändå mer sensationell, eftersom
Inga-Britt Ahlenius är ledamot av Maijasins
kommission! Hon har dock inte ansett sig jävig
utan har tvärtom hela tiden agerat mycket energiskt i
denna sak - och på ett sätt som måste tolkas som att
hon önskar stödja och stötta sin
kommissionsordförande Marjasin. Kommissionen
har fem ledamöter inklusive Maijasin, och det går
att fråga sig hur arbetet bedrivs under nuvarande
premisser. JK utreder nu jävsfrågan för Ahlenius,
och hur det kommer att gå för Marjasin är än så
länge ovisst. Den 23 maj nu i vår lägger Bo Olsson
fram den antagligen något friserade rapporten (dock
ej friserad i sak, försäkrar han mig), och vad
rapporten i vaije fall kommer att innehålla är mycket
höga representationsbelopp, kring en miljon för
vart och ett av de båda senaste åren, medan en
jämförbar länsstyrelse som Uppsalas brukar
inskränka sig till 300 000 kronor årligen.
Vart alla pengarna tagit vägen är alltså vad Olsson
och hans kolleger undersökt. Bl a har det inte gått
att få full samstämmighet mellan påstådd
representation och påstått närvarande gäster, och
RRV ser dessutom med skepsis på ospecificerade
speceriutgifter i anslutning till Maijasins
sommarställe. Förhoppningsvis ger
RRV-rapporten, om än friserad, svaret.
Affärerna Ölvebro och Marjasin är givetvis oerhört
skrämmande. Av personer som
utreder det grövsta brott som någonsin drabbat
Sverige hade ju total hederlighet varit att vänta, men
nu är förhållandet det motsatta. Polisens utredare
och utredaren av polisens utredning, vilka alltså i
normalfallet borde ha varit Sveriges båda
hederligaste personer, är i stället utsatta för
riksrevision och åklagaringripanden - frågan är om
vi som bor i Sverige orkar med så mycket mera i
den här vägen, efter att ha trampat vatten i detta
mörkt brottsliga träsk i över ett decennium.
Tysta svenska medier
Och som en extra grå kuliss till denna aldrig
slutande affär framtonar svenska massmediers
närmast totala ointresse. Ölvebro-affären har
pliktskyldigast noterats, medan den närmast
otroliga Maijasin/Ahlenjus-skandalen aldrig nått
utanför lokala medier i Örebro med omnejd. För när
det stora svenska hyckleriet, den stora svenska
brottsligheten är på väg att avslöjas håller de stora
svenska medierna tyst. Vad ska nu hända? Ska
Ölvebro gå? Ska Marjasin gå? Ska Ahlenius lämna
sin kommissionsstol eller rent av sin
generaldirektörsstol? Och hur har svenska
regeringar kunnat undgå att känna till Maijasins
representationsproblem? Säkerhetsundersöktes
aldrig denne Palme-utredningsutredare?
Och vad säger ni ålänningar om våra svenska
affärer? Var inte mordet på Olof Palme nog? Eller
måste i mordets kölvatten följa ännu svartare
affärer? Det är inte oväsentligt att ni ålänningar blir
informerade. Att ni får möjlighet att ta ställning.
Sven Anér
Journalist, författare. Utgivit i Palme-affären:
POLISSPÅRET (1988), FYRA NYCKLAR
(1991), AFFÄREN CHAMON1X (1992) samt
AFFÄREN BORLÄNGE (1995). Utger det
månatliga nyhetsbrevet PALME-nytt - det som inte
står i tidningen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
