- Project Runeberg -  Öfversigt af nordiska mytologien för elementarläroverken /
16

(1872) [MARC] Author: Anton Sundén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 8. Jättar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


B. Verlden[1].

§ 8. Jättar.



Jätteverlden framträder i två slags väsenden:
Tursar eller Tussar (fn. þursar) och Jättar (fn.
Jötnar); men föreställningarna om dem sammanfalla
till en stor del. Dock tillhöra tursarne närmast det
kalla, vilda hafvet, under det att jättarne snarast
må hänföras till bergen (bergresar o. s. v.).

Jättarne beteckna den vilda, otämda, oordnade
naturen, som icke är genomträngd af den andliga
verksamheten: det vilda hafvet, de höga, ofruktbara
bergen. Deras kroppar föreställas såsom öfvermenskligt
stora, deras hufvuden äro hårda som sten, och
de hafva stundom flere hufvud och flere par armar.
Deras qvinnor, Gyger (fn. Gygir), äro för det mesta
hiskliga vidunder, men kunna också vara sköna som
Gerd (se § 22). Såsom mörkrets barn färdas de
likbleka jättarne helst om natten; solljuset och i
synnerhet blixten förskräcker dem och förvandlar dem
till sten. Deras boningar äro det vilda, öde hafvet,
de höga bergens klippor och hålor, vattenfall,
bergforsar, korteligen allt, hvarest elementen herska i
otämd vildhet. De ega stora rikedomar och mycken
kolsvart boskap. Jättarne äro kunnige, ty allt utgår
från dem (naturen), men stränga och barska; dock
kunna de vara glada som barn och godmodiga, men
uppretade äro de fruktansvärda och vilda, likasom
naturen sjelf, hvilken antingen befinner sig i
stillhet eller i uppror.


[1] Efter en framställning af skapelsen allt ifrån början och intill
menniskan följer en allmän betraktelse af de väsenden, som framträda i
lifvet och den verld, i hvilken de röra sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:21:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovnordmyt/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free