Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bråkast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bråkast
— 129 —
Bräckfällig
sönder. Ps. 69:21. skiöt hans (Lybska
skeppet Styr-Schwedens) stoora mast öfver
bord, så at han ther aff bleff illa bråkat.
Girs Er. 14 kr. 80. Ther effter bleff han
bråkad {rådbråkad), och omsijder
halsshuggen. Ders. 112. man genast begynte med
ett ijdkeligit skiutande staden at bråka.
Widekindi 180. slår honom (oxen) dödh
och bråkar alle hans been. Risingh 77.
(Gud) hafver lagt vår siäl i leerkar som ä
svaga, Som ... smelta såsom vax och bråkas
såsom glasen. Spegel Guds verk 281.
Bråkast, Bråklok, se Bråd kast,
Brådklok.
Brånad, m. Brand, hetta, kärlekseld (i
sedlig mening), med utvärtes is vår inre
brånad hölja. S. Triewald 84. Förr
fruch-tad’ iagh bekänna Hvad brånad som iagh bar.
Rosenhane Visor 7. Af stadig eeldh kan
steen förtäras, Doch af min brånad ey ditt
hierta röres. Gripenhjelm 9.
Brånd, se Brand.
Bråne, Brone, Bronne, Brunne, m.
[Isl. bruni.] 1. Brand, hetta, låga.
Stjernorna stoor heta förorsaka, Men hafva dock
i sig alz ingen eld och bråna. Spegel
Guds verk 153. gnistor utaf helvetes bråna.
Pass. and. 111. vardt sjuk af en hastig febri
eller skälfva, hvilken varade på några dagar
intill hettan och bronan begynte sakta sig.
S. Elofsson lio. Bildl. genomskijn migh
medh tin helgha bronnas eeld. Schroderus
Kegel. 61. otuchts bronne så brinner, at then
röker longan väg. Svedberg Sabb. ro 2:1642.
— 2. Brand, eldsvåda. Gudh ... genom
förskreckeligen brona och wådheeld affsopat
mest alla städher j Riket. A. Andreæ Försp.
till L. Petri Kyrkost. B 6 a. — 3. Brånad.
the haffua sijn lust och brunna hwar natt
medh nyia brudh. P. Erici 1:135 b. han
offta vptender echtafolk til oloffligh kärleek
och bronna. 1:138 b. wäya oordentligh brona
och beblandelse. 4:109 a.
Brånefull, adj. Het, brännande. Soolen
... blifver Än meera brånefull. Spegel
Guds verk 155.
Brångas, dep. 1. Bråka, hafva besvär
med. medhan werlden och synnerliga hans
(den aflidne rike mannens) dryckes bröder
brångades medh kroppen (vid begrafningen),
och arffuingarna brutos medh ägodelarna,
förde diefflanar hans siäl til heluitis. P.
Erici 2:146 b. — 2. Brottas. Profoss, sade
iagh, ledh uth honom: och som the
brångades på gålfvet och i dören, vaknade iagh.
H. Hans. dröm. B 4 b.
Bråsint, Bråsnar, seBrådsint,
Bråd-s n a r.
Bråsksam, se Brådsksam.
Bråssa, Bråtza, f. Spänne (till prydnad).
[Isl. braza; Mnt. braee, brase, brasse, bratse.
Jfr Schlyter Gloss. braz.] Periscelis, bråtza.
Var. rer. voc. E 8 b. 12 förgylta bråsser. 2
lilla bråsser. Gust. 1 reg. 7:18. en förgylt
lehen (?) brossa. Dipl. Dal. 3:153 (1553).
Bråssad, p. adj. En kungens hofbetient,
en silfverbrossad flep. Kolmodin Qy. sp.
1:12.
Bråstupa, se Brådstup a.
Bråta, tr. 1. Göra bråte, stänga medelst
bråtar. Gudz Son ... vprödde för oss wäghen,
som tilförenne med syndenne igen brottat
war. L. Petri 2 Post. 78 b. Hvart fienden
sigh tänkte fram, (han) Lät bråta skogh och
vägar tå. Olfson Christiern 69. — 2. Bråka.
Bråta ... hampa och lijn. Colerus 1: 319.
Bråvis, Bråvred, se B råd v is,
Brådvred.
Bräck, f(?). och n. 1. Bräcka, remna.
Tu som gör iordena beffuande och remnande,
hela hennes breck. Dav. ps. 1536 60:4. —
2. Bräcklighet, krämpa, skada; brist, fel,
ofullkomlighet. En part (läkare) hafva böker
läsit, at the igenom en okänd recept
allahanda bräck hela kunna. R. Foss 460. thenna
rosenhonung må brukas til alla bräck och
siukdomar. Colerus 1: 235. förbättra hvad
som felar, När helsan någon bräck af sjukor
lida kan. Eldh Myrten 18. Jesus... allom
hielper som komma til honom ää hwadh
breck the haffua. O. Petri 2 Post. 8 a.
the bekenna theras breck och skröpeligheet.
Ders. Laghen är menniskionne storliga aff
nödhenne, at hon ther igenom kan see sina
synd och bräck. Sal. C 2 a. all wår breck
tagher han på sigh och botar them. L. Petri
Chr. pina F 6 b. wij förmerckt haffue ganske
stortt fel och breck vdi Stocholms stadh
både medh stadzens bygningar och elliest.
Stjernman Com. 1:149 (1557). — 3. Brist,
afsaknad. ther fans bræck i hans reginskap
til ixc1xxv gyllene. O. Petri Tänk. 81.
then brech och nöd wij ther tiil (pä vapen)
haffue. Gust. 1 reg. 10:86. breck är både
om ööl och brödh. 10:164. wijdt Wijborg
är någen breck för peninger till att löne
folckett medt. Fin. handl. 7:278 (1549). leedh
stoor breeck och mangel på fetalie. Tegel
Gust. 1 hist. 2: 71. the Spaniske hafva stoor
bräck på tienligit folck. Stjernman Com.
1:916 (1625). — 4. Misshällighet, alle twister
och brecker, som än nw emellom beggie
Rigerne vfördragne äre. Gust. 1 reg. 13: 266.
Bräcka, intr. Brista. [T. brechen.] Thet
ene föll, thet andre bräck. Stjernhjelm
Jubelsång. — Bräcka sig, refl. Hafva
qväljningar. [T. sich brechen.] Jfr Bryta
s.ig. Näglikor ätne äre them godhe som
hafva vemielse i maghan, och breckia sigh
myckit, och vilia kasta up. A. Månsson
Ört. 6.
Bräckande, n. Brytande (af en lans),
tornering, öfva sigh medh torney, stäckande
och bräckande. L. Petri Kr. 74. stäkande
och bräkande. Svart Kr. 136.
Bräckfällig, adj. Bräcklig. Cronan närer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
