Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Örnen och Dufwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TM
Lch öknen han flöt dufwan uti sin utsga famn. ’
DF gäfnws tramsa kyßar, bä gäfnwz wackra namn:
Men göken han gal uti skogen.
DF svar det tvär pi jorden, i deras hjertan wär,
Dä drömdes ljnfwa drömmar-, som kärlek blott förstär.
DF wow de fä tika, ty ungt war deras blod,
Och werlden kvar så herrlig, och herran Gad fä god,
Och göken han gol uti skogen.
Till dufwan örnen sade med siarlåppat då-
"Min är du uti himlen, på jorden snart nckfö, ·
Föt dig så will jag mana till strid hwat omän ut,
Jag swär wid himlens stjernor: min blir dn dock till statt-«
« Mcn göken han gal uti Hogen.
Till fjerkan land flög örnen —- som idkades-, han förs-vann —-
Der will han söka smycken, att kläda dufwan gram
"När wäuu ätet löfwss och majfol skiner ner,
Dn ser din brudgum äta-, dsk skiljas tvi ej mr."
Mm göken han gal uti skogen.
Och dnstran sär i lunden, fä tyst och sorgefull,
Men sorgen den fä båt hon allt för sin kärleks ikull:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
