Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Witalis’ afsked till Laura
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Musk- du dm suck, dm stick, fskstsks Ditt stum —
sak det wål egt en gäng ett tröstlöst mirake?
Dock —f bott, du falska stenbild, som mig datat-,
Du irrbloß wid min kärleks minnesstod! ·
Dn är en dröm blott utaf qwal och tätat-,
Sem mig beröfwat allt —- min frid, mitt mod!
Lis pelikanem bwilken sjelf sig fårat-,
Att nära sina ungar med sitt blod,
SF har jag genomstungit sjelf mitt hjerta,
Tille det förblödt af kärlek och af smarta.
Nn — lik en pilgrim, lutad öfwer griften,
Med tusescstönor på mm kind, jag siar
Och ser tillbaka upp-s lifwets skiften
Och tager afsted af deß flydda war,
Och läser pä den nötta minnesstrisieu,
Der jag har inbränt, ack ! sa mangen tör,
Och lägger ned den tunga wandktngestastven
Och ser, hat töcknet skingrar sig kring graftoem
Har jag då rått, att fordra dina tatar,
«O! Laura, dn, som war min ungdomsbradT
Den sällhet, som jag drömt, ej mer mig dårar-
Den ed, du swot, är löst utaf en Gud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
