Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torquato Tasso, af Goethe, öfversättning - Femte akten - Fjärde scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINSESSAN.
Jag finner intet råd uti mitt hjärta,
Jag finner ingen tröst för dig och - oss.
Mitt öga spanar kring, om ej en gud
Kan skänka oss sitt bistånd och förläna
Mig någon hälsokrydda eller dryck,
Som gåfve sinnesfrid åt dig och oss.
Det trognaste bland ord, från läppen flutit,
Det sköna läkemedel mer ej verkar.
Jag måste från dig skiljas, dock dig glömma
Kan ej mitt hjärta!
TASSO.
Gud, är det dock hon
Som med dig talar, som förbarmar sig?
Misskänna kunde du det ädla hjärtat?
Var det väl möjligt att i hennes närhet
Dig klenmod gripit har och underkufvat?
Nej, det är du! Nu jag mig återfunnit.
O, fortfar blott och låt mig all min tröst
Af dina läppar höra! Undandrag
Mig ej ditt råd! O, säg! Hvad skall jag göra
Att jag din brors förlåtelse må vinna,
Och att du själf må gärna mig förlåta,
Och att I mig ånyo räkna viljen
Med glädje bland de edra? Säg, ack säg!
PRINSESSAN.
Blott föga är det som af dig vi fordra,
Och ändå tyckes det för mycket vara.
Du vänligt öfverlämne dig åt oss!
Vi fordra intet som du icke är,
Om blott du med dig själf tillfreds kan vara.
Du gör oss glädje när du själf har glädje,
Och gör oss sorgsna när du glädjen flyr;
Om du också otåliga oss gör,
Så är det blott för att vi hjälpa ville
129
Oscar Fredr.: Saml. skr. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
