Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - knoga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knoga på—knyte
(på), ’gno’ (med), se 2 syssla (med) — knoga
på1 hänga i1, se fortsätta 1
knogig (vard. för) stretsam, knåpig, slitig,
slitsam, se arbetsam 2, besvärlig 1, (vard.)
mojig, kämpig, stretig
knollrig se lockig, krusig
knop l knut, stek 2 sjömil 1. nautisk mil 1.
distansminut per timme
knopp l (bot.) skottanlag, brodd,
(potatis)-öga; (ibl.) knoppning 2 (dörr)handtag, se
1 knapp 3 (vard. för) huvud 1
knoppas sätta 1. skjuta 1. få knopp(ar), slå
ut, utveckla sig, spira, börja växa; hålla på
att bli fullvuxen; gå i frö, sätta frukt
knorr 1 se knot 2 (vard. för) kaffekask, jfr
2 kask 3 piff, finess, (vard.) stuns;
(avslutande) krumelur
knorra 1 se 2 knota, (ibl.) knarra 2 (om magen)
’skrika’ efter mat, kurra, kullra; (om katt)
spinna
knot knorr(ande), klank, vresigt mummel,
(vard.) gruff; gny, ’morrande’, ’gnissel’ —
utan knot utan prut
1 knota (subst.) benknota, ben, tjockända 1.
ledknut (på benpipor), kindknota; (ibl.)
knö-lig utväxt, knöl, klump, knuta; (si. för) sten
2 knota (v.) grumsa, murra, knorra,’brumma’,
gny, gnissla, gnälla, ’morra’, ’grymta’,
klaga 2, muttra, ’puttra’, vresigt mumla,
klanka, (vard.) gruffa; invända, (vard.) (utan
att) mucka 1. knysta
knotig 1 med utstående knotor, benig, jfr
mager 1 2 full av knotor, knutig, knölig,
skrovlig, knottrig, (om träd) vresvuxen,
’vresig’, vres-(tall) 3 hård, kärv, barsk,
butter, tvär, knarrig
knott se mygga
knottra sig bli knottrig huden knottrar
sig på mig jag får gåshud 1. hönshud
knottrig 1 (små)skrovlig, nopprig, knutig,
grynig, småknölig, ’vårtig’, ojämn, narig,
sträv, gås-(hud); f lossad (vävnad) 2 (vard. för)
småilsken, kinkig, knarrig, vresig, murrig,
’knotig’ — knottrigt (adv., även) knaggligt,
illa
know-how [nåoha’o] kunskaper o. erfarenhet
(t. ex. om viss tillverkning), kunnande,
vetande, sakkunskap, företagsskicklighet
knubbig tjock o. rund (som en vetebulle),
trind, mullig, stabbig, fyllig, jfr korpulent
knuff 1 se puff 2, stöt 1 2 (ge ngn en) ’körare’
1. ’skjuts’, incitament, impuls, påstötning
knuffa stöta (till 1. ut), puffa 2, boxa, stånga;
(vard.) butta, boffa, dutta; tränga 1. skjutsa
(undan), störta (ned); armbåga (sig fram);
(vard.) klippa 1. öfsa (till) — knuffas knuffa
(till) varandra, buffas, trängas, tränga sig
fram, armbåga sig fram, (prov.) knabbas,
(idrott.) ruffa — knuffa undan se tränga
undan 1
knussel (motsats: frikostighet, generositet)
knusslande, knussleri, knusslighet,
småaktighet, njugghet, överdriven sparsamhet,
småsnålhet, gnideri, gnidighet, jfr girighet
knussla se snåla
320
knusslig (motsats: frikostig, rundhänt,
generös) njugg, småsnål, knapp, karg, överdrivet
sparsam, alltför ekonomisk; smått tilltagen,
otillräcklig, jfr futtig, snål 1
1 knut husknut, stugknut, (ibl.) hörn, (tekn.)
hörnförbindelse — knut i knut 1. knut om
knut (med) tätt inpå, strax bredvid, inpå
knuten 1. knutarna, omedelbart intill
2 knut 1 (sjö.) knop, stek; rosett, slinga, ögla,
noppa; fnurra, (vard.) knorr, (prov., i Sydsv.)
knort, (sjö.) kink, törn 2 (bot. för)
förtjockning (på strå), led, ’knä’; knöl, förhårdnad
3 knutpunkt, korsning, samlingspunkt,
hjärtpunkt, skärning(s-punkt), (bot., astr.,
fys.) nod; ’brännpunkt’, centrum 4 hårknut,
nackknut, chinjong 5 (si. för) kilometer (i
timmen) 6 [knuten] huvudpunkten,
kärnpunkten, huvudfrågan, det väsentliga, det
viktigaste, största svårigheten, den ömma 1.
springande punkten, ’frågan’, ’konsten’,
’problemet’, kruxet — gordisk knut omöjlig
1. olöslig uppgift, svårlöst problem,
svårighet — stå i knut stå stilla i växten
knyck ryck, tvär 1. plötslig stöt, kast, släng,
gupp(ande), (sjö.) hurt; tvär krök
knycka 1 rycka (häftigt o. plötsligt), skaka;
göra ett kast (med huvudet), göra en häftig
rörelse, rycka till, (hastigt) vrida på huvudet
2 (vard. för) snappa bort, stjäla 1, saxa (ur
tidningsartikel) — knycka på nacken ’slå
knut’ på nacken, se spotsk ut, vara
nack-styv, stramna till — knycka till slänga till,
rycka till, (idrott.) jucka till
knyckla till se 2 skrynkla
knyst — inte ett knyst (vard. för) inte det
minsta ord 1. ljud, ingenting
knysta kny, (inte) säga ett knyst, se mucka 1
knyta 1 slå 1. göra (en) knut, binda (med 1.
1 knut), fästa (med knut), binda 1. linda 1.
vira (om), snöra (till) 2 fläta (en krans);
förfärdiga (mattor) för hand 3 [knyta vid 1.
till] anknyta till, ansluta till, foga till,
hänföra till; liera med, fästa vid;
sammanlänka med 4 ingå 1. åvägabringa 1. inleda
(förbindelse), sluta (förbund) — knyta sig 1 bilda
knutar, trassla ihop sig; sammanslingra sig
2 [knyta sig till] förbinda 1. förknippa sig
med, vara förbunden 1. förknippad med, stå
i samband med, ansluta 1. anknyta sig till
3 (krampaktigt) sammandraga sig; stanna
1 växten; se falla ihop 2; (vard. för) lägga
sig 2 4 (bot. för) börja få 1. bilda 1. utveckla
huvud(en) 1. rotknölar 1. ax, sätta frukt —
knuten (motsats: lös) satt, ’samlad’; fast,
kraftfull, kraftig — knyta ihop se förbinda 2
— knyta näven i byxfickan inte öppet (våga)
visa sin vrede, behärska sig, jfr låtsa om intet
— knyta näven åt 1. mot se hota 1 — knyta
samman se förbinda 2 — knyta till åtknyta ni,
knyta igen, fästa ihop, dra(ga) till, tillsluta
— knyta upp 1 upplösa ru 1. lossa (en knut)
2 binda upp; fästa (tramporna) vid väven
— knyta upp svansen på (vard. för) få bukt
med, kväsa, se vidare under svans
knyte se bylte; (bildl. för) spätt barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
