Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1487
Riksdagen.
1488
der från riksdagsnpplösningen och får ej
vidare ntan egen begäran upplösas förrän
4 månader förflutit från det senare
sammanträdets början. Urtima riksdag kan
konungen sammankalla, då han så
nödigt finner, och skall sammankallas i de
fall, då riksdagen på grund af
konungens frånvaro, sjukdom eller frånfälle
skall fatta beslut om rikets styrelse eller
anställa konungaval, såvida ej lagtima
riksdag då är samlad. Urtima riksdag
skall äfven sammankallas, innan
konungen vid infallande krig får lyfta det för
dylikt fall anvisade
storakreditivet(krigs-kreditivet). Hos urtima riksdag får
endast förekomma ärende, som föranledt
dess sammankallande eller af konungen
eljest för densamma framlägges, så ock
hvad med dylikt ärende står i
oskiljaktigt sammanhang. Urtima riksdag äger
konungen åtskilja, när han för godt
finner; den skall alltid vara upplöst innan
nästa lagtima riksdags början.
Under det att andra kammarens
ledamöter väljas direkt af valmännen, utses
första kammarens ledamöter medelbart
genom landsting och stadsfullmäktige i
de städer, som ej deltaga i landsting
(dessa städer äro f. n. Stockholm,
Göteborg, Malmö, Norrköping och Gäfle).
Första kammarens ledamöter utses för
en tid af 6 år fr. o. m. 1 januari året
näst efter det, under hvilket valet skett.
Afgår ledamot under denna period,
an-ställes i regel ej nyval utan utses hans
ersättare genom ny röstsammanräkning.
Hvarje landstingsområde och sådan
stad, som ofvan sägs, utgör en valkrets,
för hvilken, efter folkmängden inom dess
område, väljes en riksdagsman för hvarje
fullt tal motsvarande en
hundrafemtion-dedel af rikets folkmängd. Denna
beräkningsgrund kallas riksvalkvot. De
valkretsar, som ha största öfverskott öfver
riksvalkvoten, få insätta de ytterligare
representanter, som eventuellt erfordras
2 — Frölèens Rådgifvare.
för att fylla det bestämda
ledamotsantalet, 150. Hvart tionde år bestämmes
det antal riksdagsmän, hvarje valkrets
enligt här angifna grunder äger utse, af
konungen.
Valkretsarna indelas i 6 grupper.
Hvarje år skall inom en af dessa
grupper förrättas val för nästföljande
6-års-period. Grupperna äro följande: l:sta
gruppen: Stockholms stad, Jönköpings
län, Gottlands län, Västmanlands län
och Västerbottens län; 2:dra gruppen:
Stockholms län, Blekinge län, Malmö
stad, Skaraborgs län, Gäfleborgs län
(utom Gäfle stad); 3:dje gruppen:
Uppsala län, Kalmar läns södra
landstingsområde, Malmöhus’ län (utom Malmö
stad), Göteborgs stad och Jämtlands län;
4:de gruppen: Södermanlands län,
Kalmar läns norra landstingsområde,
Hallands län, Örebro län och
Västernorrlands län; 5:te gruppen: Östergötlands
län (utom Norrköpings stad), Kronobergs
län, Göteborgs och Bohus län (utom
Göteborgs stad), Värmlands län och Gäfle
stad; 6:te gruppen: Norrköpings stad,
Kristianstads län, Älfsborgs län,
Kopparbergs län och Norrbottens län. År
1913 väljer 6:te gruppen, år 1914 6:te
gruppen, år 1915 l:sta gruppen, år 1916
2:dra gruppen, år 1917 3:dje gruppen
och år 1918 4:de gruppen o. s. v.
Valen till första kammaren äro
proportionella, med undantag för
Norrköpings stad oeh Gäfle stad, hvilka f. n.
blott utse en riksdagsman hvardera och
där således den proportionella metoden
ej kan komma till användning.
Valbara till riksdagsmän i första
kammaren äro män (ej kvinnor), som fyllt
35 år samt äga och minst 3 år näst före
valet ägt fastighet till taxeringsvärde ej
understigande 50,000 kronor eller ock
till staten skatta samt under
nyssnämnda tid skattat för minst 3,000 kronors
årlig inkomst. För öfrigt gälla vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
