Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Insekter—Insektstyng.
852
stor filt utbredes på sängen, och öfver
filten lägges ett i kallt vatten doppadt
lakan, mer eller mindre urvridet,
beroende på patientens förmåga att uppvärma
det. Kraftiga personer, särskildt
kor-pulenta sådana, uppvärma det vanligen
mycket fort, efter en halftimme eller
så, medan detta för svagare kan dröja
ända till 6 timmar. Uppvärmningen
påskyndas genom korta, kalla afritningar
(se Bad) före inpackningen. Sedan
patienten afklädt sig, lägger han sig på
lakanet med armarna utefter sidorna
samt insvepes hastigt i detta ända upp
till halsen, hvarpå det strykes
alldeles slätt intill kroppen. Filten slås
sedan väl om patienten, som därjämte
öfvertäckes med dunbolstrar och täcken
oeh. får ligga tills han uppvärmt lakanet.
Frisk luft bör insläppas i rummet
genom att hålla ett fönster öppet. Våt
inpackning medför en ganska stark
reaktion, hvarför svaga eller sjukliga
personer ej böra begagna sig däraf utan
läkares medgifvande.
Den torra inpackningen tillgår på
samma sätt, med den skillnaden att det
våta lakanet är här borta. Före
inpackningen bör tagas en duktig promenad.
Patienten insvepes naken i en filt,
öf-verhöljes med kuddar och täcken och får
ligga i I1/, till 2 timmar. Efteråt
tages en afkylning, helst en stråldusch eller
hel öfversköljning, eller också ett
bassäng- eller kallbad. Denna form
användes mot gikt, reumatism och
rubbningar i hudverksamheten. Med
hjärtli-dande behäftade personer böra undvika
denna badform, liksom hvar och en, som
under inpackningen erfar en känsla af
beklämning.
Insekter (se Skadeinsekter.)
Insektstyng. De insekter, som mest
fruktas i vårt land för sina styng, äro
hin och getingar —• vissa arter af
humlor kunna också stickas, men detta in-
träffar mera sällan. Endast i större
antal och då den stuckne är en svag
person kunna styngen blifva farliga, i ali
synnerhet om de tillfogats af
bålgetin-gar. I sådana fall kunna inställa sig
tydliga förgiftningssymtom med starkt
illamående. Finnes läkare att tillgå,
bör sådan helst anlitas; eljes försöker
man med ammoniak, kylande omslag
eller is utvärtes samt ger invärtes vin
eller brännvin i små doser.
Enstaka insektstyng behandlas bäst
med ammoniak, som ingnides på det
stuckna stället. Smärtan upphör i regeln
genast, enär ammoniaken neutraliserar
den etsande syra, som utgör den
verksamma beståndsdelen i det genom
sticksåret insprutade insektgiftet. Men detta
medel måste, om det skall göra någon
nytta, användas omedelbart efter det
stynget tillfogats, enär eljest det stuckna
stället snart svullnar, hvarigenom den
lilla såröppningen tilltäppes, så att
ammoniaken ej kan intränga. I brist på
ammoniak kan man äfven använda en
tvålbit, som fuktas och gnides duktigt
å såret. Det i tvålen förekommande
kalit har nämligen äfven egenskapen
att verka syreneutraliserande. Man
har äfven rekommenderat att lägga en
ituskuren lök på såret eller att drypa
löksaft å detta. Vid stark svullnad
anbringar man ett omslag af antingen
enbart kallt vatten eller, ännu bättre, lika
delar blyvatten och karbolvatten. Har
man Burows lösning till hands, är dock
ett sådant omslag att föredraga.
Äfven mot myggbett, loppbett o. s. v.
kan ammoniak med fördel användas. I
dylika fall är smärtan i regeln ej
förorsakad af något i såret inkommet gift,
utan af en lokal inflammation, som
framkallats genom insekternas
egendomligt konstruerade sugrör. Häraf förklaras
också hvarför betten förvärras genom
gnidning, som ökar blodtillströmningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
