Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Iglar— In flamma tion.
832
täflingar, femkamp eller tiokamp,
sammansättas fem eller tio olika
idrottsprestationer till en serie, ur hvilken den
skickligaste utgår som segrare. Andra
idrottsgrenar äro lawn tennis, fäktning,
fotboll, simsport, rodd, velocipedåkning,
skidlöpning, skridskosport o. s. v. Man
kan äfven, om man vill, hit räkna
åtskilliga gamla, af ålder bland folket
brukade spel och lekar. Mera fjärran
från idrott i egentlig mening stå
hästsport och segelsport.
Höjdpunkten af de prestationer, som
åstadkommits inom de olika
idrottsgrenarna, kallas, för så vidt de äro
mätbara, rekord. Man talar om
världsrekord, skandinaviska rekord, svenska
rekord o. s. v. allt efter som en uppnådd
prestation står utan dittills
förekommande motsvarighet i något annat land
eller i de nordiska länderna eller i
Sverige. Samma betydelse ha de i vissa
idrottsgrenar använda beteckningarna
världsmästare, Europamästare o. s. v.
Man skiljer strängt i idrottslifvet
mellan sådana, som utöfva idrotten för
sakens skull eller för sitt nöje, eller
sådana, som öfva idrott eller sport mot
betalning. De förra kallar man
amatörer, de senare professionals. De senare
tillåtas endast uppträda vid särskildt
anordnade uppvisningar och äro
uteslutna från alla täflingar, i hvilka
amatörer deltaga.
Den svenska idrottsrörelsen har fått
sin föreningspunkt i Svenska
gymnastik-och idrottsföreningarnas riksförbund.
Idrotten har för öfrigt numera blifvit en
internationell rörelse, som har sin
brännpunkt i de efter antikt mönster hvart
fjärde år anordnade s. k. Olympiska
spelen, af hvilka den i Stockholm 1912
anordnade olympiaden var den femte i
ordningen. De fyra föregående afhöllos
i Atén 1896, i Paris 1900, i St. Louis
i 4 och i London 1908.
Iglar (se Blodiglar.)
Impregnering mot eld (se Eldfärg.)
Import (se Införsel.)
Industri, barns användande i (se
Minderåriga.)
Infanteri (se Svenska armén.)
Infektionssjukdomar (se
Smittosamma sjukdomar.)
Inflammation är benämningen på en
sjukdomsprocess, som kännetecknas af
förhöjd temperatur, stark
blodtillströmning till det angripna stället med däraf
förorsakad rodnad eller svullnad,
vanligen äfven smärta eller ökad känslighet
samt en minskning i den angripna
delens eller organets arbets- och
funktionsförmåga. Då alla ofvannämnda
företeelser äro för handen och uppträda i
häftig form, kallar man inflammationen
akut; en kronisk inflammation förlöper
däremot långsamt och smygande, ibland
till och med helt och hållet utan något
karaktäristiskt symtom. Hvarje
inflammation åtföljes af afsöndrandet af en
ägghviterik vätska, s. k. exudat,
hvarjämte de omgifvande väfnaderna fyllas
med ur blodet utvandrade hvita
blodkroppar, hvilka enligt nyare forskningar
äro att anse såsom kroppens
skyddsvakt mot inträngande mikroorganismer,
hvilka spela en hufvudroll för
uppkomsten af en inflammation.
Inflammationer kunna inställa sig i
alla kroppens mjuka delar till följd af
mekanisk inverkan, såsom hugg, slag
o. s. v., genom inverkan af kemiska
ämnen samt fysikaliska inflytanden, såsom
stark hetta eller köld, men
hufvudsakligen genom infektion, d. v. s. bakterier
eller bakteriegifter. Allt efter
inflammationens säte ger man den olika namn,
lunginflammation, tarminflammation,
njurinflammation o. s. v., hvarvid äfven
behandlingen varierar. Man söker
vanligen motverka blodöfverfyllnaden genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
