Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Folkrätt—Folkskolor.
472
De svenska lånen ha följande antal
invånare pr kvadratkilometer:
Stockholms län 29, Uppsala 24, Södermanlands
26, Östergötlands 27, Jönköpings 19,
Kronobergs 16, Kalmar 20, Gottlands 17,
Blekinge 50, Kristianstads 35, Malmöhus
95, Hallands 30, Göteborgs och Bohus
76, Älfsborgs 23, Skaraborgs 28,
Värmlands 13, Örebro 23, Västmanlands 23,
Kopparbergs 8, Gäfleborgs 13,
Västernorrlands 10, Jämtlands 2,
Västerbottens 3 och Norrbottens 2.
Folkrätt kallar man
sammanfattningen af de rättsregler, som angå
suveräna staters förhållande till hvarandra.
Dessa rättsregler kunna dels vara
allmänna sådana, som gälla lika för alla
stater, och dels speciella sådana, som
grunda sig på ömsesidiga traktater eller
särskilda åtaganden eller förpliktelser.
Till de allmänna folkrättsreglerna höra
exempelvis de under artikeln »
Beskickning» omnämnda garantierna för
främmande staters sändebuds och deras
personals okränkbarhet, till de speciella
åter exempelvis de garantier för
skyddande och respekterande af en viss stats
neutralitet, som en eller flera andra
stater åtagit sig.
Folkrättens kinkigaste och mest
svårlösta problem gälla ordnandet af
staternas inbördes förhållande med hänsyn
till kriget. Af en tidsenlig utveckling
af folkrätten på detta område beror i
hög grad huruvida ett bättre sakernas
tillstånd än det nuvarande, då makten
i regeln går fore rätten, skall kunna
skapas. Genom de af vissa stater
ingångna skiljedomsfördrag har visserligen
en lofvande början blifvit gjord att
begränsa krigsorsakerna och skapa
möjligheter för ett fredligt biläggande af
uppkomna tvister, men något verkligt
resultat kan man ej vänta förrän den
allmänna uppfattningen af kriget
undergått en genomgripande förändring
därhän, att äfven staterna emellan
våldet utdömes såsom rättsvidrigt och
ovärdigt hvarje kulturfolk.
Beträffande krigföringen gälla vissa
folkrättsliga regler, genom hvilka man
sökt i någon mån mildra krigets
grymhet. Dit hör exempelvis
Genèvekonven-tionen af 1864, genom hvilken
sjukvården i fält ställts under neutralitetens
skydd, samt Petersburgsdeklarationen af
1868, som förbjuder användandet af
explosiva gevärskulor. Genom en särskild
deklaration har man på senaste tiden
sökt öfverenskomma om hvad som får
anses som krigskontraband.
Folkskoleseminarier (se Lärare- och
lärarinneseminarier.)
Folkskolor. De svenska folkskolorna
underhållas af kommunerna med bidrag
af statsmedel och stå under
öfverinseende af kyrkans och statens
myndigheter. Hvarje församling bildar i regeln
ett skoldistrikt med kyrkostämman som
beslutande myndighet, medan tillsynen
öfver distriktets folkskolor utöfvas af.
skolrådet, som består af församlingens
kyrkoherde såsom själfskrifven
ordförande samt minst fyra ledamöter, män
eller kvinnor, valda af kyrkostämman
(se f. ö. Skolråd). Skolråden lyda
under stiftstyrelserna (domkapitlen).
Därjämte utöfvar staten uppsikt öfver
folkskolorna genom folkskoleinspektörer,
hvilka utses för 6 år i sänder,
j Där så ske kan delas folkskolan i
småskolan, afsedd för nybörjare, och den
I egentliga folkskolan för mera
försigkomna lärjungar. Flerstädes äro
folkskolorna förenade med en högre
afdelning, där de, som genomgått
folkskolans allmänna kurs, kunna inhämta
yt-: terligare kunskaper. För dylika
fortsättningskurser äro också de högre
folkskolorna afsedda; af sådana skolor finnas
dock ännu blott 36, hvaraf ungefär
tredjedelen kommer på de skånska länen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
