Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 ONKEL TOMS STUGA.
Ett strålande leende lyste upp hennes drag, och hon sade i brutna
ord.
“ O, kärlek . . . glädje . . . frid! ”
En sista suck — och barnets själ hade gått genom dödens port till
lifvet.
Farväl, du älskliga Evangelina ! Himmelens portar hafva slutit sig
efter dig; vi skola icke mera se ditt ljufva anlete. Ack, huru bekla¬
gansvärda äro ej de, som bevittnade din himmelsfärd : huru beklagans¬
värda, när de åter vakna till det kalla, ovänliga hvardagslifvet och finna
dig borta för alltid !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
