Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Toms nye husbonde samt åtskilliga andra förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONKEL TOMS STtTGÅ.
274
gång, belagd med olikfärgade släta stenar i fantastiska mönster. Denna
gång omslöts af en fin gräsmatta, rundt om hvilken uppkörsvägen gick.
Tvänne stora apelsinträd i doftande blom spredo en angenäm skugga,
och i en vid krets omkring springbrunnen stodo å gräsplanen skulp¬
terade marmorvaser, innehållande tropikernas mest utsökta prydnads¬
växter. Väldiga granatträd med sina glänsande blad och brandgula
blommor; arabiska jasminer med mörkgröna blad och hvita, stjärn-
formiga blommor; geranier; yppiga rosenbuskar, bugande under
tyngden af sin rika blomsterskatt; gyllene jasminer; citrondoftande
verbena — alla förenande sin fägring och sin vällukt till ett sinnes-
berusande helt, under det här och hvar en fantastisk, gammal aloe med
sina underliga blad sällsamt stack af mot sin leende och skönhetsmät-
tade omgifning.
De gården omgifvande pelargångarne voro försedda med gardiner af
något slags moriskt tyg, hvilka kunde släppas ned vid behof för att
utestänga solstrålarne. Hela stället gjorde i korthet sagdt ett prakt¬
fullt och romantiskt intryck.
Då vagnen körde in, tycktes Eva i förtjusningen öfver att vara hemma
likna en fågel, som sluppit ur bur.
“ Ack, är det inte vackert, är det inte förtjusande, mitt eget, älskade
hem ! ” utbrast hon, vänd till Miss Ofelia. “ Säg, tant lilla, är det inte
bra vackert ?”
“ Det är ett vackert ställe,” svarade Miss Ofelia, i det hon steg ur
vagnen, “fast jag tycker, att det ser bra gammalt och hedniskt ut.”
Tom, som hoppat af vagnen, såg sig omkring med ett uttryck af
lugnt och stilla välbehag öfver sitt ärliga ansikte. Ty negern, som
härstammar från det rikaste och yppigaste land på jorden, hyser djupt
i sitt hjärta en lidelsefull kärlek till allt, som är lysande, praktfullt och
fantastiskt; en kärlek, hvilken, då den icke behärskas af en odlad
smak, lätt ådrager honom den mera likgiltiga och afmätta hvita rasens
åtlöje.
St. Clare, som i själ och hjärta var en poetisk finsmakare, log åt Miss
Ofelias anmärkning om hans hem ; han vände sig till Tom, hvilkens
svarta ansikte riktigt strålade af beundran :
“Nå, Tom, min gosse; det här tycks riktigt falla dig i smaken.”
» “ Ja, master,” svarade Tom, “ det var det vackraste jag har sett.”
Dessa ord byttes under några ögonblick, medan koffertar och kapp¬
säckar lyftes ur vagnen och åkaren betalades. Emellertid hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
