Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Skriftspråket har ändrat eller öfvergifvit gammalt språkbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sannolikt varit därför, att de senare formerna
förefallit mera regelbundna i jämförelse med heller, helst
och all, medan de förstnämnda betraktats som
själfsvåldiga uttal. Och då den gamla objektsformen
(egentligen dativen) dom eller dåm icke fått följa sin
sidoform dem, beror detta nog därpå, att dåm med
afseende på sin vokal icke lika bra som dem
motsvarat de, deras. Af liknande anledning torde man
ha undvikit singularformer på -er af substantiv och
adjektiv, t. ex. slusker, glader, rasker, riker, hvilka
ju icke bekvämt låta förena sig med det nyare
språkets nominalböjning. Också utrycken »i ljusan låga»,
»på ljusan dag», »i rättan tid», »många Herrans
år» o. d. tyckas hufvudsakligen därför, att de nu
framstå som oregelbundenheter, hafva svårt att
behålla sig i skriftspråket.
Likaledes kan man förmoda, att de gamla
genitivförbindelserna till lags, till vägs, till tåls, till
reds, till skänks, till viljes, hur dags, så dags m. fl.
just genom sina afvikelser från nutida grammatiska
regler ingifvit de skrifvande betänkligheter.
När allvarlig skriftlig framställning i regeln
icke kan använda t. ex. orden »i jåns» »gona sej»,
»få nys om något», så ligger orsaken sannolikt däri,
att dessa ord förefallit de skrifvande obegripliga och
besynnerliga; att gona var en afledning af god, hade
man förgätit; nys däremot torde ha förefallit mindre
lämpligt af det skäl, att det så lätt kunde leda
tanken på nysa.
Af det äldre språkets »orddubbletter» har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
