- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
313

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lapska språket; dess kulturord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sede-begrepp; själs-egenskaper. 313

lek tjuf (af stjäla, stal, stulit?)*), stad, stånd eller siande, stein
stämning, straffe, stuoret eller stivret styra, sunde fogde (finskt),
egentligen spögubbe (Fjellner), suokna socken, såta lag (sed); tuosket sälja,
tuska?, (men vuobdet lapskt, liksom åstet köpa), tår g, vahro vara,
veide, virke embetsverk, vitten **) vitne, vittjo vad (vädjo-); ärda ärende,
m. fi. För styra finnes dock lapska ordet dorjotet, skatt öfversätter
man med viäro ***), hvilket dock egentligen betyder offer, ett ord
som der imot ingått i lapskan i form af oaffer, och stapi betyder sed,
vana. — Utom för sjelfva ordet slägt, pärad, har jag förgäfves sökt
benämningar för de vanligaste patriarkaliska förhållandena, hvilka dock
borde hafva varit temligen utbildade. Aive hufvud, betecknar äfven
hufvud-man, öfverhets-person. De ord, som ensame synas hafva brukats
och ännu brukas vid tal till personer, dem man vill visa vördnad) äro
attje fader, eller aija, hvad vi skulle säga "farbror", Österrikarens
"schwager", Fransmannens "mon vieux".

Beträffande sedebegrepp och själsegenskaper, hafva de, så väl goda
som onda, till största delen lapska namn; nordiska hafva dock allmänt
gått in i bruk, hvar ibland jag blott vill anföra två: niddo, afvund och
hevok, heves ansenlig, emedan de hafva gamla anor, det förra af gotiska
ordet nid, det senare af forn-nord. gcevr. För mod, modig, finnes icke
någon lapsk motsvarighet, utan man hjelper sig med jalok djerf, dristig,
eller jaskok lugn, eller dylikt; för tapper brukar man kiaura stark, och
kiämp. Hjelte uttryckes med finska orden puojke eller miha. Der imot
finnas många ord för rädd. Feg, som i lapskan heter faiges eller
svai-gas, har dit öfvergått från det forn-nord. feigr och med dess betydelse:
döden nära; ett godt bevis för ordets ålder i språket.

Den afsedda korta uppräkningen af lapska kultur-ord och deras
granskning är här med afslutad. Men innan jag öfvergår till slutsatsers
dragande, måste uppmärksamheten fästas på ett par punkter.

Den ena är den, att åtskillige språkforskare, bland andra Ihre i
företalet till Lcxicon lapponicum, sökt uti de nordiska språken påvisa
en mängd ord, ingångna från lapskan. Redan a priori måste detta synas

*) Ahlqvist (sid. 204) uppgifver ordet från finskan (sola = dold, hemlig) samt från
mord-viuiskau och tscheremisschiskan. Troligare än mitt förslag.
. ) Ahlqvist omtalar (sid. 203) äfven ordet duodastägje af finska todistaa, besanna, intyga.

) Deviveras af Thomsen, från gotisk stam, dock med ?.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free