Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet från 1622 till närvarande tid - II. Om landets andliga styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 LUTHERSKA TIDEHVARFVET
man ofta läser i avisorna (= tidningarne) från andra, att det
anses såsom något rart, om valet aflöper i stillhet och med
enighet. Det bör lemnas presterskapet till välförtjent beröm,
att man knappt har exempel på, det de sjelfva arbetat eller
fiskat i grumligt vatten. De tacka snarare himlen ofta, om
de komma från motpartiet med någorlunda heder och ära, om
de ock skulle gå miste om både förslag och syssla. Att många
infinna sig vid hvarje förefallande ledighet faller af sig sjelf?);
men att många söka att kunna blifva sökande, förefaller mig
mera besynnerligt.
KK K
sk
/
Prosterierna, som från 1600 varit 3, blefvo vid 1630
delade till 4. Dessa voro: Fryksdals, Carlstads, Arvika och
Veshärads eller det östra. Detta varade ungefär till 1650.
Sedan landet då nyligen fått sin egen superintendent, blef
hela Kihls härad att anse såsom hans prosteri, och 1652 blef
Arvika delad till 2:ne, nemligen Nordmarks och Jösse härads
prosteri, så att nu voro 35 utom biskopens. Det, som förut
hade namn af Carlstads, blef då kalladt Näs prosteri.
Vid prosten Tollstadii död 1721 delades det östra
prosteriet i 2:ne, Visnums och Nyeds, och vid denna indelning af
6 prosterier utom Kihls härad står det än i dag, hvad
Värmland angår. Dahlsland har sina egna.
K Xx
+
Undervisningsverket i Värmland var hufvudsakligen af föga
betydlighet före biskop Elfdalii tid. Så länge
superintendentssätet var i Mariestad, ansågs den staden för stiftets hufvudstad
äfven på lärdomens vägnar. Derför handhafdes ock skolan
derstädes med mera besynnerlig flit än inom Värmland, och
åt
1) Det är eller blir för Värmlands prester mer än andra ingen möjlighet,
att vänta sig blidt öde. Jag ser, huru Peder Claussen för lång tid sedan
beskref presterna i Nordlanden i Norge: »Mange hawe stoore gell og indkomster,
men der ere og mange prästemend, som lewe som träler og stackarle, hvilket
kunde wel remederis med den goode owrighets hjelp». Det är dock icke så
illa i Värmland, som jag hört berättas på Dahl: der skall en viss prest hafva
300 daler k:mt i lön och hälla sig sjelf maten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
