Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje afdelningen: Lutherska Tiden - Lutherska Tidehvarfvet före Hert. Carl Filips död - VII. Om märkliga orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRE HERT. C. FILIPS DÖD. 317
mesta i den tiden. Till kyrkoherde häröfver satte han herr
Olof Hansson").
Prestgård var i början icke att tillgå, utan herr Olof
uppröjde åt sig af vilda skogen på Bredgårdens egor så mycket
han förmådde, byggandes sig der nödiga hus på en backe strax
vester om Timselfven vid pass en liten åttondels mil nordost
om kyrkan. Detta har sedan blifvit flyttadt och lagdt till en
behållen prestgård, ehuru herr Olofs arfvingar någon tid
härefter af förenämde skäl påstodo honom (prestgården) såsom sitt
rätta arf.
En ek vid Knapped torde blifva ibland de märkligaste
ting i hela Värmland. Knapped ligger, der sjön Alkvettern
genom Knappforsen faller ut åt sjöarne Låen och Möckern. Så
snart hert. Carl beslutat att efter sig namngifva Carlskoga, skar
han sjelf sitt vördade namn i denna ek”), och, då han med
sin herr broder, prins Johan, kommit öfverens att afsätta k.
Erik XIV 1568, gjorde de med hvarandra ett fördrag, att de
begge skulle vara lika delaktiga i regeringen, hvilket äfven
skedde under denna ek ?), och till minne deraf buro begge deras
tjenare eller hofherrar i lång tid eklöf i sina hattar ’).
7. Värmlandsberg.
Ehuru, såsom redan nämdt är, denna bergslag hade 2
riksdagsmän i Vesterås 1527, har den dock i detta århundrade
fått ett helt annat utseende.
Kon. Gustaf gaf samma år onsdagen näst efter Johannis
Baptiste dag "stadfästelse på de gode mäns previlegier, som på
Värmelands berg bo och byggandes äro, hvilka dem af
fram
1) Det är troligt, att han var den Olaus in Mala, som 1593 bland
Värmlands presterskap underskref Upsala möte. Hans barn kallade sig Sylvius
och varar den slägten ännu; men lagmannen och Censor librorum, Joh.
Sylvius, var hans dotterson. En annan slägt med namnet Silvius är från
Gunnarskog.
2?) Se Kongl. Bergscoll. deduktion till K. M. 1666 M. S.
3) Eken har varit råmärke emellan Alkvetters och Knappforshytte skog
och fins ännu i en gammal dom öfver råskillnaden nämd för Eken, under
hvilken 2 konunyar rastat och hvilat. (Herr directör Em. Geyer.
1) Puffend. Sv. hist. p. 432. Eken står ännu qvar och är 5’/+ aln tjock
vid roten. Det är troligt, att Alkvetters nu varande egare herr directör Em.
Geyer låter här uppresa något monument, såsom herr kyrkoh. Sv. Kihlman
ernar göra vid öfra Ulleruds kyrka, der kon. Carl XI rastade 1686.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
